Egotrippen, en slags blogg

Dags för en uppdatering

Fyra månader har det gått sedan den här sidan uppdaterades sist. Det beror inte på att det varit fyra händelselösa månader, tvärtom emellanåt... Nej, det har helt enkelt varit så att jag varit tvungen att prioritera annat. Jag har varit datorlös stor del av tiden, eller bara haft tillgång till en skitdator som inte klarat ett skvatt. Då har jag fått prioritera det som varit viktigast vid dessa tillfällen, samt unna mig totalt och meningslöst surfande - typ som att leka med olika spel på FB. :-) Det har varit behövligt att få skingra tankarna med nonsenssysslor då och då och få "komma ifrån", om än bara mentalt. För det har ju faktiskt varit sommarlov/semestertider/ledigt i över två månader av dessa fyra... Ledigt? Semester? Lugnt? Jo tjena mors.
Den där perioden som de flesta njuter av, då de är lediga och kan vila eller bara göra vad de vill. Det är inte vad som gäller i vårt hus på sommarlovet iaf, åtminstone inte för oss vuxna. :-/ Ta bara detta med att vi inte har någon diskmaskin längre, då den gick sönder i vintras. I vanliga fall, när det inte är sommarlov alltså, så diskar vi minst tre gånger om dagen. Då äter barnen lunch och mellis i skola och på dagis. Nu har de ätit samtliga mål hemma! Precis. Och så ska vi ju inte glömma hur extremt varmt det varit större delen av denna tid. När man blir varm dricker man mer. Väldigt ofta vissa dagar. I ett nytt glas varenda eviga gång! Argh! Så nä, vidare semesterlikt blev det inte nej. ;-)
Det har varit en del uppförsbackar även vad gäller en närstående som varit/är sjuk (som jag berättat om tidigare), vilket givetvis påverkar lusten att öht göra någonting mer än det mest nödvändiga. Men det är MKT bättre nu och för första gången på över ett och ett halvt år nu, så känner jag att det blivit oerhört mycket lättare. Jag börjar faktiskt tro på att det kommer bli möjligt, för alla som drabbats av detta på olika sätt, att vända situationen/livet och få lugn och harmoni. Nog om det.

Vi fick till slut tre levande föl. Vi förlorade lika många. Men det kunde varit värre. På flera andra ställen kan man ju läsa om de som haft ett riktigt helsike, då de förlorat inte bara föl - utan även stoet. Vissa har "misshandlats" rejält och förlorat flera ston. Så himla tragiskt. Alltså inser jag att jag haft mindre otur, det betyder inte att jag inte varit skitledsen och redo att ge upp periodvis, men jag har inte drabbats lika hårt som en del andra.
Hur som helst. Vi fick två hingstföl och ett stoföl, samtliga svarta. I år har vi betäckt 8 ston, varav två ganska säkert aldrig tog sig. Det är dels Xenia, som inte verkar ha haft schyssta brunster alls, men jag testade en sista gång, blir det så blir det annars går hon i "pension". Dels är det Hedwig, som hann gå med hingst bara ett par dygn innan hon skadades och fick byta hage. Om hon hann komma i ordentlig brunst innan och bli betäckt, det har jag ingen aning om. Jag skall låta undersöka även dessa två, men det har hela tiden kommit saker emellan och undersökningen har skjutits upp. Ett tredje av dessa åtta betäckta ston är sannolikt också tom, eller kommer iaf troligen inte gå hela dräktighetstiden ut och få något föl till sommaren. Det stoet är Helvise, som bevisligen kan bli dräktig och gå ett gäng månader för att sedan under vintern kasta. Vad det beror på är inte klarlagt riktigt det heller, men teorier finns såklart. Så om de andra tagit sig/går tiden ut kan det alltså, om allt vill gå väl, bli fem föl här nästa år.

Unghingstarna (Paradox, Eloge och Wizard) är precis hemplockade från grabbkollot, där de haft det oförskämt bra hela sommaren och hösten. De verkar alla tre ha planerat för en kall vinter, genom att anlägga ett ordentligt fettlager både här och där. Överallt faktiskt. :-D När de kom hem häromdagen så släpptes de ihop med Klipp och Epok. De fick båda två 37 poäng var på hingstpremieringen i Hallstahammar i september, och är numera kastrerade. Från att ha varit Casanova och Don Juan (enligt dem själva då), har de nu förvandlats till Humle och Dumle. De bryr sig mest och främst om sin "hölåda" numera och att den fylls på före de andras. :-) Det känns väldigt skönt att ha färre "testosteronbomber" att fundera över, särskilt till våren.

Vi har visat hästar väldigt sparsamt (iaf enligt våra normala mått mätt) i år. Dels fick vi ju stryka dem vi anmält till två utställningar i början av sommaren och dels har ekonomin inte tillåtit särskilt mycket utöver det nödvändiga. Det som blivit prioriterat var att visa Moira för att försöka få ihop till ett SUCH, vilket jag tror hon lyckades med. Sen ville vi visa Bimbo och Bellami, som ju är tre år, både på utställning och premiering. På dagen P som i premiering, fick Bellami 39 poäng och Bimbo belönades med 41 poäng och avelsdiplom. Jag är så glad främst över Bellamis resultat, hon är ju Bellis dotter och det var viktigt för mig att det gick bra. Av olika skäl. Ja det var väl typ det... 
Drama visades på premiering och fick också avelsdiplom! Hon har i år fått båda utmärkelserna på treårstestet plus avelsdiplomet, det är himla roligt tycker jag. Särskilt för Carita (som äger henne) som lagt ner så mycket tid och jobb på att träna henne. Jättegrattis, igen! :-) I och med det, har alla Xenias döttrar (Pikachú, Epona, Moira, Pebbles och Drama) födda i Sverige fått avelsdiplom som treåringar. Fina gamla Xie!

Jag väntar fortfarande på att kunna få möjlighet att DNA-testa Hedwig, men kan ju inte göra det förrän hårprovet på hennes mamma kommit. Så snart det kommer mig tillhanda, går det med vändande post till SLU. När det gäller utredningen kring "Bonnie", så har jag inte hört ett knyst. Det är en lätt underdrift att säga att jag är väldigt besviken på att inget händer.

Annars händer inte mycket mer än, ja livet. Typ. Inget vi inte brukar göra/vara med om kan man ju säga. ;-) Jag fick en "minisemester" förra helgen och åkte på avelskonferens. En väldigt rolig helg med mycket "sjuk humor" (precis i min smak) och många skratt. Och ruskigt lite sömn... Självförvållat, javisst, men det var oerhört underhållande mest hela tiden och då kan man väl inte gå och lägga sig heller. ;-P

I övrigt mår alla hästar bra och de njuter av kylan som kommit de sista dagarna, säkert jätteskönt och lagom om man har deras päls. Fast jag njuter jag med, så länge jag bara kan - av varenda dag det är tillräckligt kallt för att hålla marken hård och leran borta. Det få gärna vara så här större delen av vintern, torrt och rent...

Ha det!