|
Tankar, funderingar samt personliga åsikter och reflektioner.
Om allt eller inget, stort, smått, glädje, sorg, viktigt eller oviktigt. Till nöje eller förtret. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
31
|
Stora flickorSista maj, alldeles strax juni enligt klockan. I morgon är
en stor dag för vår familj, på flera sätt. Tilde fyller 6 år, vilket det
planerats och inte minst "pyntats" för (i HELA huset) sedan en dryg
månad tillbaka. Minst. Hon skall alltså sluta på dagis i sommar, för att
börja "skolan" till hösten. Min "lillaste" tjej blir stor hon med.
|
||
|
26
|
Årets första fölMoira fick idag sitt första föl. En svart hingstunge efter Jinx, som förmodligen skall heta Matrix.
|
||
|
04
|
Rörande skoluppgiftIdag när jag hämtade Emmy efter skolan, så hade hon med sig
ett brunt kuvert som hon skrivit "Mamma" på. Eftersom det var
utvecklingssamtal i går, vilket jag inte var med på, så trodde jag att
det kanske var hennes omdömen och att jag skulle få dem och sträckte mig
efter kuvertet. Men jag fick inte titta, utan hon ville läsa för mig i
bilen medan vi åkte hem. Jag blev förvånad när hon började läsa och det
visade sig vara en novell. Emmy skrev novellen som uppgift på Nationella
provet i Svenska (årskurs 5) för ett tag sedan och jag hade ingen aning om vad hon
skrivit. Uppgiften var att skriva en novell om något man gjort/varit med
om och den skulle ha rubriken "En händelse jag minns". Den händelsen
visade sig handla om en av de mest känslosamma stunder jag och Emmy
delat tillsammans hittills. Under tiden Emmy läste för mig, kämpade jag
dels för att inte visa henne att jag grät och dels med att försöka se
var jag körde. :-)
Dagen därpå, en lördag, så gjorde vi inget speciellt, så
dagen gled förbi. Sen kom söndagen. Jag och mamma åkte till stallet. Jag
tog upp Kola, den ena shettisen, till stallet. Jag stod och borstade
henne, medans tårarna föll. En efter en. Där stod jag med en underbar
häst, som dagen efter skulle försvinna. När jag borstat henne en lång
stund, och sagt till henne att det går fort, och det gör inte ont,
slutade jag gråta. Dit hon skulle, där fanns inte smärta. Hennes tänder
skulle bli som nya, och hon skulle få äta i all evighet, rulla sig i
lera och slippa alla bekymmer. Kola och Bellis skulle till himlen.
Havreregn och mjukt saftigt gräs.
Ibland på kvällarna gråter jag och minns de dagarna. Jag
får knipa även nu, när jag skriver detta. Men livet går vidare, och vi
har våra minnen." <3 Bilderna ovan är på Emmy då hon rider Kola och på Bellis i galopp. De blev 30 respektive 26 år gamla.
"Each step in life,
|
||

En
händelse jag minns
På
måndagen gick jag motvilligt till skolan. Jag knep ihop munnen under
dagen, för att inte börja gråta under lektionen. Runt klockan två tänkte
jag ”Nu. Nu finns de inte längre.” Skoldagen var slut, så jag gick sakta
hemåt.
