Egotrippen - en slags blogg

Tankar, funderingar samt personliga åsikter och reflektioner. 
Om allt eller inget, stort, smått, glädje, sorg, viktigt eller oviktigt.
Till nöje eller förtret.

 
2006
Jan Feb Mar
Apr Maj Jun
Jul Aug Sep
Okt Nov Dec
2007
Jan Feb Mar
Apr Maj Jun
Jul Aug Sep
Okt Nov Dec
2008
Jan Feb Mar
Apr Maj Jun
Jul Aug Sep
Okt Nov Dec
2009
Jan Feb Mar
Apr Maj Jun
Jul Aug Sep
Okt Nov Dec
2010
Jan Feb Mar
Apr Maj Jun
Jul Aug Sep
Okt Nov Dec
 

2008-06-28 (22:55)
Vadå snarstucken! :-/
Varför skriver man på öppna forum/dagböcker om saker, när man inte kan tåla att någon frågar om det man skriver? Enkla frågor, som bemöts med idiotiskt tjuriga och snarstuckna svar. Det är komiskt, samtidigt som det är beklämmande att man kan missuppfatta minsta textrad och ta allt så negativt. 
Folk som inte kan läsa innantill på det andra skriver, bör kanske inte deltaga i diskussioner på olika ställen, eller i sina dagböcker återge vad andra skrivit eller tyckt. För det är ofta alldeles tokigt. 
Det måste vara sjukt jobbigt att leva så, med uppfattningen att allt alla säger till en är ett påhopp eller kritik. Det måste vara jobbigt att vara så paranoid att man tror att alla bryr sig om just den personen och vill den illa med minsta fråga. Får man inte fråga om man undrar över ngt, hur 17 skall man då lära sig eventuellt nya saker? Att fråga, är inte alltid att ifrågasätta.

Tack alla för alla mail, PM och telefonsamtal med omtanke och varnande ord. Ingen fara. Jag utsätter mig inte för ngt i den stilen. Inte en chans. Och inte mina djur heller. "Lustigt" var det, att inom loppet av 30 minuter ha blivit "nerringd" av folk, till och med sådana jag knappt vet vilka de är. Nu ska ingen tro att jag ger sken av att ALLA ringde, det var faktiskt bara 10-11 stycken som på olika sätt hörde av sig under dagen och kvällen efter. Men det visar ju att det finns lite hopp, när folk bryr sig om sina medmänniskor.

När jag ändå avreagerar mig, kan jag ju avreagera mig på annat också. En av de falskare kvinnor jag stött på på länge. Hon har under perioder hört av sig hit, avreagerat sig och snackat en massa om saker som känts jobbiga. Helt okej. Hon har också, som man gör när man känner sig illa behandlad, snackat en massa "skit" om andra. Hit ringer hon dock inte längre. Inte efter att jag kom på henne (bokstavligen) med att stå och snacka skit. :-) 
Nu är det annat på tapeten minsann. Nu heter allt skitsnack att det var de som lyssnade på skiten, som stöttade, som var de som snackade. Folk hon snackat så fruktansvärda saker om, privata saker om andra som hon vetat osv, de spreds ut - men nu heter det att andra sagt dessa saker. Andra som inte ens kunnat ha en chans att veta dessa saker om folk. Tack och lov, så har jag inte varit en av dem som invigts i att ta del av de flesta problemen och har (mig veterligen) inte blandats in. Tack o lov så passade jag mig duktigt efter att ha gått på en smäll redan innan av henne! 
Man kan bara lära sig av sina misstag, och en läxa man bör lära sig är väl att de som snackar mest skandaler om andra, de snackar skit om en själv i nästa samtal med tredje part. Och de går aldrig att lita på. Och jo, jag gör skillnad på att skvallra lite om saker och på att spy ut saker andra sagt i förtroende. Eller att utlämna folks privata saker/tankar. 
En av mina bästa vänner sa för flera år sedan, då hon iakttagit kvinnans beteende på nära håll, att hon inte kan klassas som mkt mer än en "prostituerad" (min vän använde dock ett annat ord ;-)) som hon håller på. Som hon fjäskar för dem som är ngt och som hon "säljer" information för en pinne upp på stegen. 
Min vän är klok, jag borde ha förstått hur rätt hon hade. Men jag är ju inte klok själv, så det är klart att det tog lite tid innan polletten trillade ner. :-D
Hästmänniska eller inte hästmänniska, det vet bara jag - så spekulera inte om vem det gäller - denna blogg läses inte enbart av hästfolk, den ligger ut på många ställen, sådär som bloggar gör. 
Jag bara avreagerar mig, jag försöker inte vara kryptisk och få "vem som helst" att känna sig träffad som en fd kamrat brukar säga. Men det är klart, skulle någon annan känna sig det minsta träffad - ja, då råkade jag väl bara träffa "rätt" utan att veta om det. Och, om man känner sig träffad av ovanstående, då kanske man bör se över hur man beter sig, vad vet jag? :-D

Det var det.

Idag har vi firat med släkten. Både Natta och Emmys födelsedagar firades. Emmys riktiga födelsedag är ju inte förrän i morgon, men då åker vi ju till Borås och hästlägret. Hon är spänd men ser fram emot det. Jag är skitnervös och orolig. Tack o lov vet jag att jag lämnar min dotter i de bästa händer, men det känns ändå konstigt. Mest egentligen för att jag vet hur hon är och jag känner att det är tråkigt om det blir besvär för andra. Och också för att jag vet hur extremt känslig hon är. Men det går säkert bra, hoppas jag. Det vore så jäkla nyttigt för henne att uppleva detta.

Jani är hos sin bror i Rättvik. De har åkt Big Lake Run idag. Och nu ikväll spelat poker. Jag hoppas han har roligt. Även han behövde vara barnfri ett tag. Han har inte varit det på flera år. 
Nej, nu borde jag packa lite...


2008-06-24 (04:25)
Idag fyller en av mina äldsta (inte till åldern dock) och bästa vänner år. Hon fyller 35, grattis "tant Mia"! :-)
Jag och Mia har inte setts sedan jag gifte mig för 2,5 år sedan. Vi pratar då och då i telefonen, men inte så värst ofta. Våra liv är helt olika och vi har båda fullt upp med annat. Men det som är så skönt med henne, är att när vi ses så klaffar allt. Vi känner varann så där som man gör ibland, när man känt varandra hela livet. När man inte behöver prata vidare mkt för att kommunicera. Tryggt.
Jag har bara två nära vänner, och utan dem skulle livet kännas väldigt tomt. Även om det bara är en av dem som jag har daglig kontakt med av dem. Mia finns liksom där ändå, i ryggmärgen typ.
Jag har påmints ofta sista tiden om hur glad mina vänner gör mig. Både de väldigt nära, och de som man pratar med mer sällan. 

Jag har tillbringat dagen igår med tvätt. Ofattbart mycket tvätt. Jag lånade min systers tvättstuga i bostadsområdet där hon bor. Sju maskiner, två torkrum och två tumlare. Lyx att få hälften klart på bara ett par timmar. 11 maskiner körde jag idag. 
När vi var utan tvättmaskin gjorde vi ju av med varenda lakan, handduk och strumpa i hela huset. Detta har jag inte kommit ikapp med, eftersom den löpande förbrukningen skulle hållas i schack också. Men nu så. Idag skall sista hälften tvättas, sen är ALLT rent, torrt, vikt, en del manglat (jajamen!) och inlagt i sina skåp. Fasen så underbart!
I morgon fyller Natta 16, och får därmed övningsköra alldeles snart. Mamma, om du var nervös när jag övningskörde, vad ska du inte bli med min dotter. :-D
För jag har bestämt att Natta skall få öva med mormor, i mormors bil. :-P Att mormor inte är tillfrågad, det är bara en mindre detalj. Varför fråga, hon får ju reda på det här, nu. *visslar oskyldigt*

Ena katthonan är borta. Hon har lämnat 4 ungar på drygt 3 veckor i stallet och jag förmodar att något hänt henne. I förrgår lade jag hennes ungar till systern och dennas kull, också 4 ungar, som är exakt en vecka äldre. Det funkade kanon och hon putsade dem och lät dem dia med sina egna ungar.
Men igår verkade det som att de inte får tillräckligt, så nu måste vi ordna något för dem eller avliva dem. Jobbigt. Jag hade gärna tagit hem dem och haft dem här så man kan mata dem, men Jani är jätteallergisk mot just katter. Så det är inte riktigt enkelt. :-(

I söndags (som man kan se på framsidan) så red Emmy och kusinen Matilda. Emmy red på gamla Kola och man ser inte att hon är en riktigt gammal tant på 29 år, om man inte vet om det. Pigg som en mört och verkade tycka det var heltrevligt att skvätta runt en stund med Emmy på ryggen.
Bellis fick äran att bära på Matilda. Anna hade henne i longerlina först, men Bellis uppskattar inte det. Dubbla kommandon, så står hon still. Hon är en bussig dam, så hon gör som barnet på ryggen säger ändå, så gott hon kan. Och det gick bättre när väl Anna kopplade loss linan.
Under tiden lekte kusinerna Tilde-Vilde och Rackar-Hugo i en av foderlådorna som stod i hagen där tjejerna red. Och där satt de och käkade Tom & Jerry kex. Så kul nu när Hugo är så pass stor att även han och Tilde har lite utbyte av varandra. Särskilt som min plan är att sno åt mig Matilda som shettisryttare. Hon är ju så pytteliten för sin ålder = perfekt för mostern. :-) 
Mamma förlorade ett föl häromdagen, jättetrist. Den fick avlivas då den stuckit sig på något som trängt igenom både det ena och det andra på ena bakbenet. Inget att göra... 

Natta har varit på "långresa" också, hon var hos Ida i Värmland. Hon kom hem sent i söndags och har varit väldigt tillfreds och vekar glad. resan gjorde henne nog gott. Hon behöver lite sådant här nu, inför all som komma skall.

Emmy står på tur för långresa. Hon åker på söndag på läger, jag hoppas erfarenheten skall stärka henne och att hon får roligt. Men jag är lite orolig skall erkännas. Nåja, det är ju i Sverige iaf, så sååå himla svårt är det ju inte att hämta henne om det krisar.

Nä, snart är det tvättdags, och innan dess skall kattungarna matas och så skall jag försöka få med mig lite täcken att köra i grovmaskinen. :-P Man vet ju aldrig när man behöver dem nästa gång.


2008-06-20 (06:10)
Midsommaraftons morgon. Jag har inte sovit mer än någon timme. Hopplöst varmt och ffa kvavt som in i vassen, jag blir tokig! 

Igår var jag, Jani och barnen och storhandlade mat. Jag använder mig av det underbara systemet shop-express. Skitbra, att slippa kånka varorna upp o ner i vagnen och kunna packa ner i rätt påse - i lugn och ro. Ända tills man får avstämning. :-(
Jag har inte haft det på ganska länge nu, men just idag - när vi hade hur mkt som helst i vagnen. Bläää! Dels fick man tränga sig runt i köerna för att komma till avstämningskassan, medan alla viskar lite medlidande "stackars dig". Så långt så väl.
Tjejen i kassan, en snorkig brud i 20-årsåldern, började scanna alla mina varor. Helt okej. Men - det stämde inte! Jag hade i mejeriavdelningen haft en dust med dottern om vilka risifrutti som skulle köpas. Alla kostar lika mkt. Jag hade scannat 12 stycken i olika smaker. Men, vid ngt byte har jag scannat fel. Jag hade dragit bort ngn jag hade kvar, eller ja skit samma - slutsumman var samma ändå. Det var en jordgubb mer inscannad än jag hade och en hallon mindre eller ngt sånt. Och sen, hade jag köpt toapapper. Jani hämtade en bal, som inte var rätt sort. Jag bytte då den och GLÖMDE ta BORT den andra. Så jag hade scannat en bal för köp, som jag inte hade med. Så jag hade för mkt alltså, inte försnillat en enda krona. Snarare bjussat dem på 149:- om de inte stämt av. Det hade JAG förlorat på. 
Och det var ju okej, jag kan leva med att jag nu får avstämningar oftare eftersom det faktiskt var "fel". Men det jag blev förbannad över var att brudjäveln i kassan vrålar till kollegan i kassan tre rader bort "du måste hjälpa mig, den här kundens avstämning är så himla fel". Alla tittar på en som om man var en tjuv. Jag frågade henne vänligt om hon var tvungen att skrika om det (jag gillar inte uppmärksamhet öht, ens om den är av positivt slag). Hon svarade då HÖGT att "det får man kanske tänka på innan man scannar fel". Ursäkta?! Tror hon jag scannade fel med flit?! Okej att hon kunde få misstänka det om jag hade scannat in MINDRE än jag skulle. Men nu var det tvärtom. Jag påpekade det för henne och då gjorde hon det som fick mig att bränna av stubinen snabbt som fasen. Hon flinar mig rätt i ansiktet och säger bara "ja ja, lilla du". 
Så jag sa HÖGT att jag tyckte hon betedde sig jävligt illa och att hon borde skrika så alla hörde att jag scannat för MÅNGA varor, inte tvärtom. De som stod intill sa till henne att hon skötte det osnyggt och då kallade hon på sin chef. En av de bakom mig i kön bekräftade för chefen vad som sagts, och han bad om ursäkt och tog hennes plats. Ha! 
Efter att ha packat ner allt i alla påsar igen, var Tilde i upplösningstillstånd av trötthet och vi fick packa in oss o alla varor i bilen illa kvickt. Efter att hon åkt helikoptern, det är obligatoriskt på Coop. :-)

På vägen till stallet igår stötte jag på ett av sommarens stora irritationsmoment. Cyklisterna. Jag hamnade i en kö, och tänkte att ja, det är väl ngn traktor som vanligt. När jag närmade mig, vartefter alla körde om, så såg jag att det inte var en traktor. Det var cyklister. Tre stycken. I bredd! Argh!
De får jättegärna cykla vart fasen de vill, men de kan cykla närmare kanten och helst inte i bredd! 

Vad vi ska göra idag är fortfarande inte helt spikat. Vi funderar och har lite olika idéer, men det blir ngt som inte kostar särskilt mkt. 

Nu ska jag försöka hinna sova en stund till innan barnen vaknar.


2008-06-18 (05:30)
BUP-dag. Idag skall Emmy åka dit för att göra WISC-testerna. Det skall bli väldigt intressant att se vad de säger. Fick igår veta att vår handläggare, som vi haft sedan Natta var liten, nu skall sluta sin tjänst. Jag har inte pratat med henne själv, men jag förmodar att hon går i pension. Det är henne såklart väl förunnat, men jag får panik när en ny handläggare skall kopplas in eventuellt framöver. Jag tycker det är jättetryggt med en handläggare som varit med på hela resan. Som känner barnen, och ffa som vet hur jag fungerar. Jag har trivts väldigt bra med henne. Fasen också.
Jag hoppas kunna få en chans att få lite förhandsinfo om hur sonens WISC gick då han var där sist. Vi har inte fått veta mer än att "det var väldiga svängningar". Han skall ju inte tillbaka förrän första veckan i juli och så länge kan jag inte vänta på besked om resultatet. :-/

Snart är det midsommarafton, och jag får ågren av största graden. Vi har ingen ekonomi för att göra ngt speciellt (läs som kostar massa pengar). 

Ikväll åkte jag en extra vända till stallet. Dels ville jag titta på dem lite extra för att kunna planera. Och dels bara njuta av lugnet.
Hästarna var inte mkt tid till att titta på. Strömmen funkade inte kom jag på och det tog en himla tid att "felsöka" och ta reda på var det var ström och inte. När jag var klar låg det blöt dimma över hagarna, och jag såg inte skymten av en enda häst på betet. De var med mig från början, men då var jag ju så inne i mina stängselfunderingar att jag inte tänkte på att kolla dem då. När jag sen åkte såg jag att Kola kom från "hingstskogen", så jag antar att de andra gick där uppe de med.

Jinx och hans flickvänner fick komma ut på mer gräs, och blev såklart lyckliga över det. Jag hann ta ett par bilder på Paradox innan jag upptäckte detta med elen. En ligger på framsidan och en på hans egen sida. Han står tyvärr skitkonstigt, för precis efter att jag tryckt av så hoppade han iväg i ett galoppsprång.

Annars händer inte mkt. Jag har hållit mig för mig själv ganska mkt under helgen (förutom familjen då) och undvikit att vara i stallet då det kryllar av annat folk där. Jag orkar inte med att umgås varje dag. Ibland vill jag bara gå omkring och strosa och klappa på hästarna ifred. Och det gör jag helst på kvällen iaf, så det har passat utmärkt. Så semester har det varit egentligen. När jag kommit dit har det varit fullt med vatten överallt och allt klart. Lyx.

Ibland säger/skriver andra saker som gör en helt varm. Även om jag kanske inte riktigt håller med om allt (har svårt att riktigt se det som så bra), så värmer det så oerhört mkt att få dessa meddelanden/mail. Det har inget med hästeriet att göra egentligen, även om det kommer från hästfolk. Jag vill att ni skall veta att jag blev väldigt glad och väldigt rörd. Det är inte alltid folk säger positiva saker bara för att de tänker dem, man borde göra det oftare - för det kan göra ngn annan väldigt glad. Som i detta fall mig. Tack M och A för era meddelanden och mail. Ni fick mig att känna mer ork och mer lust att fightas vidare. 

Jag måste förresten försöka hinna denna vecka till djuraffären också. Någon kanske förbarmar sig över "Mixel", det svarta hamstermonstret. Vi kan inte ha honom iaf.
Emmy kom ju hem med hamster nummer 2. Han heter "Pixel" (som jag tänkte döpa ngn häst till framöver). Han är iaf tam och trevlig. Han har blivit husses bästis också. Han bor i köket just nu, och där blir han ju tillstoppad diverse godbitar. Oftast lägger vi dem i buren bara. Men han har, likt min man, en stor förkärlek till grillchips. När Jani går till köket och stoppar näven i chipspåsen kommer Pixel farande ur sitt hus och sätter sig vid gallret. Han älskar chips. :-)
Emmy är väldigt mån om denna hamster, och pysslar och fixar. Hoppas intresset håller i sig.
Tilde tycker att han är lite läskig. Vi har varit tvungna att "skrämma" henne för att han kan bitas, annars lär hon garanterat bli biten när hon stoppar in sina fingrar i buren. Så hon håller än så länge händerna på behörigt avstånd och skäller mest. "Fyyyy Pickaxel", "Ner Pickaxel", "Titta inte på mig Pickaxel". Tur han inte fattar... Då skulle han väl bli deprimerad. :-)  

Natta åkte igår till sin kompis Ida med ett gäng andra "likasinnade". Hon kommer hel på söndag igen, och jag hoppas hon har roligt. Vi hade ett rejält "mor och dotter-moment" igår kväll. Av det ilskna slaget. Det är så skönt att vi redde ut allt och kunde avsluta kvällen som vänner igen. Under den starka och självständiga masken finns ju fortfarande min lilla tjej. Den lilla osäkra som behöver bekräftelse och kramar. Ibland glömmer man bort det...

Jag vete tusan vad vi skall hitta på till midsommar. Guuud så tråkigt. Jag skulle personligen helst stanna hemma och bara glo på TV.


2008-06-15 (02:55)
Äntligen lugn och ro. Barnen verkar tro att de skall få sätta rekord i hur länge de orkar vara uppe, innan de faller utmattade ihop i en hög och snarkar. Igår lät jag Joey hållas, då han stöddigt deklarerade att han skulle vara uppe till 4-5 utan problem. Visst, försök sa jag. Klockan halv 2 bekände han färg och kravlade i säng. :-)

Natta lyckades med sina avgångsbetyg. Jag var så stolt att jag stod med tårar i ögonen en stund då hon presenterade de olika "uppträdandena" på scenen i fredags morse. Föräldrar, som jag inte har den blekaste om vilka alla var, kom fram och gratulerade mig för en "så dukig tjej". Kändes helkonstigt, men ja, lite lagom stolt var jag. Efter avslutningen, medan jag väntade på att vaktmästaren för sista gången (iaf på denna skola) fick knipsa av hänglåset på hennes skåp så hon kunde tömma det, så ringde jag min mamma och berättade hur det gått. Jag kunde knappt hålla rösten stadig då jag skulle berätta om hennes betyg. Inte bara för att jag var stolt, egentligen inte av ngn annan anledning än att det kändes som en enorm lättnad - och seger! Låter kanske konstigt. Men så som vi har kämpat för henne, mot mobbande skolelever, mot motarbetande personal och mot den förbannade rektorn. Jag bestämde mig där på avslutningen, då hon kom fram och pratade med mig som hon alltid gör, för att jag inte skall fortsätta avsky henne som person, det tar för mkt energi. Men jag kommer alltid, till den dag jag dör, att förakta henne och allt hon står för. Hon har aldrig hjälpt Nathalie eller oss anhöriga på det sätt som både moralen och lagen kräver. Hon har skyllt på dålig ekonomi, brist på tid och på att "dyslektikerna verkligen behöver mer resurser". På grund av hennes ursäkter, var min dotter fruktansvärt utsatt och ensam i hennes skola. Satkärring. 
Men, som sagt. Med dessa betyg i handen kändes det som en seger. Vi har stöttat, knuffat och kämpat för Nattas skolgång och rätten till en värdig tillvaro där. Och kämpat för att hon skulle få gå i en vanlig skola och inte förpassas till ngn jäkla "särskola". Och jag tycker att vi vann, vi hade rätt. Natta klarade det - HON vann. Underbara barn!
Betygen då :-) Jo, hon fick 7 MVG, 7 VG och 3 G. Sammanlagt 275 poäng om jag räknat rätt. Så himla otroligt bra! Jaaa, jag sa ju att jag är stolt. ;-)
Asperger måste inte vara ett hinder i allt. I vissa lägen är det en enorm styrka, och det har hon bevisat iom detta.
Det gör att jag känner ett stort hopp för de andra barnen, och gjorde att jag fick lite mer kraft. Det ÄR värt att kämpa. 
Nu ser Natta fram emot att får börja gymnasiet i höst. Hon får sitt besked i slutet av juni på vilken skola det definitivt blir. Men eftersom det preliminära beskedet var att hon var antagen till alla de skolor hon angett som val, så borde det inte blir ngt problem. 

Efter avslutningen åkte vi till den restaurang Natta (och Joey) valt. "Forno Romano" blev det, och Natta fick sin favoriträtt - Carbonara. :-)

Hästarna mår bra och gräset växer. Så mkt händer på den fronten. Hingstarna som är borta på Humledal lever också livet, och enligt dagsfärsk rapport mår de prima och har fått manar och svansar utredda. Vilken service! :-)

Nu blir det en tur till macken för att köpa cigg, de tog slut tidigare än beräknat efter att Tilde försökt öppna dem och hälla ut tobaken i sina "köksgrejor" för att laga "korvmiddag". Sabla trollunge :-) Nåja, jag borde veta bättre än att lägga dem längst in på diskbänken, dit en treåring normalt inte når. Hon är mitt fjärde barn, jag borde veta att de ibland förvandlas till apor och kan klättra på vad som helst för att nå. Nu är jag iaf drastiskt påmind. :-P
Apropå det, jag har inte tänkt på det så mkt själv på länge, men då vi var och firade Nickes 40-årsdag förra helgen påpekade hans syster för mig, att jag har varit småbarnsförälder i nästan halva mitt liv. Hon har ju rätt i det. Jag var 18 när jag fick mitt första barn, jag är snart 35 år och har fortfarande småbarn.
Jag skall villigt erkänna att jag kommer att tycka det är skönt när Tilde passerat småbarnsåldern och blir "ungdom" hon med. Bara några år till så... Fasen, nu får man ju ångest... :-D


2008-06-13 (02:15)
Lugn och ro! Alla sover och allt inför morgondagen är klart, hoppas jag.
I morgon är det skolavslutning. Nathalies stora dag på flera sätt. 
Visst, de andra barnen är såklart lyriska de med. Sommarlovet hägrar, sovmorgnar och senare kvällar ute med kompisarna. 
Den enda som inte ser fram emot detta, utan att själv veta om det, är Tilde. Hon kommer bli vansinnigt irriterad över att inte få gå till dagis på så många veckor. Men sådant är livet. Är vi lediga, så är vi.
I morgon ja. Natta går ut nian. Hon vet redan om de flesta av sina betyg, och det är väldigt många MVG även denna termin. Hon har drygt 100 poäng mer än vad som krävs för att komma in på sin gymnasielinje, så hon är "säker". Jag är så STOLT över henne! 
I morgon blir det dock ett annat eldprov. Hon har varit ordförande i elevrådet och skall som "tack" stå på scenen i morgon, och presentera allt som händer under avslutningen. Inför en si så där 700 pers, alla elever och dess anhöriga. Jisses, jag hade ALDRIG gjort det. Hon är nervös, men samtidigt stolt. Det är tydligen en ära, för dem som inte kissar på sig av bara tanken på att göra det. :-D
Jag hoppas det skall gå bra. Det gör det säkert.
I veckan var hon också på skolbalen, hon kom hem och tyckte det hade varit himla roligt. Härligt att hon kände så. När jag gick ut nian hade vi minsann ingen bal, då var det disco i matsalen. Men så växte jag ju upp på ett lite annorlunda ställe än Täby/Vallentuna också.
Nattas bekymmer med balklänning löste sig smidigt. Hon fick en avslutningspresent av rektorn, som betalade hennes klänning och också avsatte smakråd ur sin egen personal. Inte illa. Det dåliga samvetet kanske? Nä, man skall tro gott om folk - jag borde leva som jag lär. Men erfarenheterna jag har av denna kvinna är allt annat än goda. Kanske borde jag nu släppa lite och försöka sluta avsky henne? Vi får se, jag har två barn kvar i "hennes" skola med funktionshinder. Så jag förbehåller mig rätten att avsky henne igen, om hon sköter dem lika illa som hon skötte Nattas första 6 år i skolan.

Hästarna mår bra. Äntligen har det regnat. Snudd på rejäl rotblöta med de 12 mm som kom i förrgår. Det märks redan skillnad i stallhagen...
Ett gäststo åkte hem igår och två nya kom idag. Det rör på sig. Killarna är mer än nöjda. :-)
Jinx är dock både nöjd och konfunderad. Från de fem översexuella treårsstona, till att ha ett treårssto och två skitgriniga fölmärrar. Han begriper verkligen ingenting, och har just börjat inse det som alla av manligt kön lär sig förr eller senare - kvinnor är omöjliga att förstå till fullo. :-D
De är tvetydiga, labila och så ibland, är de så oerhört timida. :-P

Nä, nu kanske man skall få ngt vettigt gjort innan det är dags för avresa till skolan.

"Do not insult the mother alligator until after you have crossed the river."
Haitian Proverb


2008-06-07 (19:55)
Tydligen var det för bra för att vara sant. Man FÅR inte vara odelat glad, ens en kort stund.
Jag måste här göra en dementi, om än en mkt luddig sådan. Bara de invigda lär fatta detta, och det är också min avsikt. Eftersom det sitter illvilligt folk och sprider lögner om vad jag tycker och vad jag anser, så måste jag dementera.
Jag är INTE missnöjd med henne. Jag har INTE sagt att problemet ÄR känt sedan innan av "dem". Jag är fullkomligt nöjd och det enda orosmolnet är att inte veta vad "problemet" beror på. Jag säger INTE att någon annan sitter inne med svaren, jag är fullt medveten om att det kanske löser sig av sig självt - eller att det kan ha skapats här. Jag är less på att nu vara den som sitter mitt i allt och att det heter att jag skall tycka en massa som jag inte ens visste själv.


2008-06-06 (20:35)
En superhärlig dag har vi haft. 
I morse lastade vi lite hästar och åkte till Ösmo för att deltaga på Stockholms Ponnyavelsförenings utställning. Domare var Liselott Erixon. 
Först visade vi Buu och Leia, och där vann Leia med 39 poäng över Buu's 38. Kanonbra poäng på dem tycker jag.
Sen visades Pandora, och hon vann sin klass över ett annat sto och fick guld. Och sen visades Jinx, som vann sin klass plättlätt eftersom han var ensam. :-)
I rasfinalen korades Jinx till BIS och Pandora till Reserv. Hon blev även BIR unghäst (dock var det ingen konkurrens, endast hon med guld).
Efter en lååång dag i gassande sol och blåst (nära havet), så är jag rejält bränd känner jag, men det var det värt alla gånger.
I sista finalen plockade domaren ut de olika BIR-representanterna en efter en, och Jinx och en WM-åring blev kvar till sist. Den lille läckre skimmeln blev dagens bästa och därmed BIS. Jinx blev således Reserv-BIS och jag är så oerhört jäkla GLAD! Jag är inte alls partisk (hrm hrm...), men jag tycker att han är så fin nu. Ja, vad skall man säga - dagen blev helt fantastisk. 
Dessutom, är jag så glad för Jinx psyke. Han är helt otroligt lätt att ha med sig, precis som Bonzo. Så himla skönt att slippa ha en hingst i andra änden av ledtygeln som skriker och fjantar runt - många unga hingstar gör ju gärna det. En del äldre också såklart... Men han är stencool, min fine kille.
När vi kom hem igen, hade Fergie precis lagt sig för att föla och vi hittade henne med sin första dotter på nio år i lösdriften. Grattis Lottie och Freja! Lilla Ursula :-P Nej då, hon kommer inte heta det, men jag kan ju ta mig friheten att kalla henne det när ingen hör. :-)
Stort tack till Kenneth som visade hästarna så bra, och som stod ut i den hemska hettan. Fast det var 6 grader varmare hemma än på utställningsplatsen. Man skulle bo vid havet...

På bilden ovan, min personliga favorit i dag av de andra raserna. En Welsh Cob-märr. Hon fick silver, men jag tyckte hon var jättefin och hon hade den ballaste rumpa jag sett på länge. :-)

En jätteeloge till Marie Nilsson, som rodde i princip hela utställningen i hamn alldeles själv. Imponerande. 

Nu är det alltså inga fölvak kvar, förrän i oktober (!), vilket innebär att man slipper kuska fram och tillbaka om nätterna som man gjort sista tiden. Normal dygnsrytm är iofs inte min grej ändå, men jag behöver inte oroa mig eller känna ngn som helst press. Åh så skönt.


2008-06-01 (03:30)
Då har det blivit 1 juni och Tilde fyller alltså tre år. Mitt bustroll!
Hon är själv helt ovetande om att det finns något sådant som födelsedag och det faktum att man alls firar dem. Först nästa år blir hon ju mer med på noterna.
Men, för de äldre barnens skull skall vi, familjen, fira henne senare iaf.
Tre år! Jisses. Hon är en liten brud med enorm personlighet och hon får mig att må så bra. Hennes otroligt goda humör, det kan lyfta de flesta sorger åt sidan. Man kan inte vara deppig med henne i närheten. Men jag antar att man inte skall ropa hej ännu. Eftersom hon i princip aldrig någonsin är på dåligt humör, så lär hon väl ta igen det i tonåren. Huga! 
Snart är vi helt förbi, för sista gången, blöjåldern. Bara "stora" barn. Så himla skönt. 

Lördagen var en händelserik dag. 
Vi var på treårstest, jag och Angelica, med Pandora och Elektra. Ingen av oss fick några vidare upplyftande poängrader, men det var fantastiskt roligt ändå. Paddan skötte sig exemplariskt, och det förvånade (och gladde) mig mkt. Hon var lätthanterlig! Undrar om jag hade med fel häst?! :-)
Som sagt, vi fick inget bra resultat, men jag är så nöjd med att ha provat på detta och känner mig dels sporrad inför nästa år, och dels känns det som att jag har liiiite mer koll på vad (och hur) man skall träna på. Så vi testar igen, nästa år med nya försökskaniner.  
Paddan fick 45 poäng på både gång och hopp.
När Paddan skulle mätas (97,5 cm), så lade jag alla mina saker i bilens baklucka, låste bilen med centrallåset och precis som jag alltid gör - drog jag sakta ner bakluckan utan att slå igen den så att den kunde öppnas trots att bilen egentligen var låst. Smack! Paddan knuffade till mig då hon vände sig om och - Klick! Bakluckan gick i lås. Sabla skit! I bakluckan låg allt, plånbok, cigg, dricka, mobil, borstar, kamera och ja - alla mina grejer. Mina cigg! I jävligt tryggt förvar. Surt.
Jag fick låna Angelicas mobil och i panik ringa Maggan och Kenneth, som jag visste hade funderat på att komma och titta. Tack och lov var de på väg till vårt stall, och kunde åka förbi hemma hos mig och hämta extranyckeln. Vilken röta. Och tack gode gud, för att Eva D fanns på plats med både dricka och cigg, så jag klarade nervpressen. Hade jag inte haft cigg under dagen, med all nervositet och halvångest, så hade jag väl satt mig bakom bilen och gråtit. :-)
Nåja, till slut kom jag ju in i bilen igen tack o lov. Jag såg framför mig hur vi skulle behöva slå sönder en ruta eller ngt. Och vad det skulle ha kostat.
Tack och lov hade jag inte hunden i bilen, för då hade vi varit tvungna att slå upp rutan. Det var nämligen ett alldeles superbt väder hela dagen.

Hanna o Eva visade två hästar där. Tvååringen blev bästa talangjaktsponnyn, och deras treårshingst fick både hopp- och gångartsdiplom. Utmärkelse, förlåt Marie! :-)

Joey har haft kompisar här hela kvällen, och de har tillsammans med Natta och Leon (påhejade av Tilde) spelat Guitar Hero. Låter illa, men kul hade de.
Sen på kvällen visade pojkarna ett plötsligt intresse för "vetenskap". De drack mängder, vägde sig, kissade (förlåt, pinkade, heter det om man är tonårskille) och vägde sig igen. De jämförde sedan under kvällen hur mkt de kunde gå "ner i vikt" bara genom att pinka. Allvarligt talat! Var i hela friden fick de den konstiga idén ifrån? Knasiga barn! Tilde slocknade så snart hon lade huvudet på kudden ikväll, hon har farit omkring och busat med grabbarna hela dagen/eftermiddagen så hon var helt färdig.

Nu ska jag passa på att sova lite, innan bustrollet vaknar och vill gå ut. Hoppas på strålande väder idag också - men sen får det väldigt, väldigt gärna regna en hel del. Det behövs. I morgon.  

Upp

denna sida uppdaterades: 2009-07-27