|
2008-02-29 (02:00)
Jag har inte fattat att det är skottår i år, förrän nu då jag skulle
skriva datumet ovan... Bra koll man har! Idag
har jag mått pruttigt värre. Förkyld som fasen och febrig var jag i
morse. Nu ikväll har jag inte lika hög feber, men varenda led känns öm.
Urk, hoppas det ger med sig snabbt. Natta är lika förkyld om jag och Joey
mår heller inget vidare. Idag trotsade vi iaf
bacillerna och jag tog med mig Tilde, Leon och Joey. Den sistnämnde under
starka protester - kille och sjuk, behöver jag säga mer? 
Nåja det gick bra, även om han sov en stund i bilen. Maggan, Kenneth och
Wille var där med oss och vi grillade korv i solen. Helt underbart, även
om det blåste lite kallt emellanåt. Emmy var på museum med sin farmor,
men blev avsläppt i stallet strax innan vi skulle åka. Wille och Leon
lekte kull på stallplanen mellan alla hösilagebalarna och Tilde ville vara
med. Eftersom hon inte riktigt orkar springa så snabbt som de, slet hon i
protest tag i Leons tröja och hängde sig fast. Han sprang och Tilde hakade
på, med lååånga kliv tills hon for på näsan. Inga sura miner utan upp
igen och på dem bara. Tapper brud.
Apropå den lilla Tilde så hade hon och jag en dust på morgonen också.
Jag skulle ta en macka till frukost, och vad hittar jag!? Jo, varenda en av
brödskivorna såg ut som råttor varit och naggat på. Vår råtta Tilde
var skyldig. 
Hon hade tagit mellan en och tre tuggor på varenda skiva! Så går det då
hon är obevakad i köket under tiden man duschar. De äldre barnen är inga
vidare barnvakter när de har tillgång till datorer och TV-spel. 
När jag konfronterade dottern med hennes "brott", sa hon bara
iskallt åt mig att vara tyst och sluta tjata. Man blir rätt paff när en
treåring mästrar en. 
Hästarna mår bra. De fäller som de flesta
andra en ruskig massa just nu och jag bara väntar - på pälsätarna. De
brukar alltid komma den här tiden. Alltid på någon, varteviga år.
Skittrist. Men än verkar det vara lugnt iaf.
Våren är snart här för att stanna, det börjar till o med bli grönt
lite här o där. Underbart! Men de hotade med snö först, sådant gillar
jag inte. Inte nu! Jag sover inte mkt nu heller,
särskilt inte när man inte kan andas... 
Men, jag har börjat komma till en lösning tror jag. Jag inser hur jag
måste "redigera" min tillvaro och jag börjar så smått planera
hur jag skall gå tillväga. Det kommer ta tid, men vad fasen - Rom byggdes
inte på en dag. Man läser en massa om
hur Försäkringskassan behandlar folk och jag blir både mörkrädd och
ledsen. Att man får ha ett sådant system... Läste en artikel i en
läkartidning igår, och där stod det att läkarna känner sig helt
maktlösa. De har patienter som verkligen inte kan arbeta, som har grava
psykiska problem tex, men som enligt Försäkringskassan är
"arbetsföra".
Arbetsför. ALLA är arbetsföra om man skall resonera som F-kassan gör.
Alla kan göra ngt. Om man är blind kan man iaf tala, och därmed fungera
som telefonförsäljare. Om arbetsgivaren nu kan/vill ge verktygen för en
blind att sköta jobbet - men det skiter Försäkringskassan i. För det
heter att om det fanns ett arbete anpassat för individens särskilda behov,
då hade man kunnat jobba. Jävla idioter! Då förstår jag inte att ngn
alls är sjukskriven eller sjukpensionär. Alla kan göra något. Bara de
som ligger i koma borde alltså få sjukpenning. Alla andra som kan tala, se
eller höra - de kan ju göra ngn syssla. För sen resonerar ju
Försäkringskassan också som så, att om man kan tvätta sin egen tvätt,
då kanske man skulle kunna jobba inom hemtjänsten eller liknande. Kan man
laga sin egen mat, då kan man laga mat åt andra. Vilket sjukt resonemang.
Jag tror att vi får tillbaka detta i ryggen om ett antal år, då när
folk är totalt slutkörda och bara kraschar mentalt. Vem tar hand om dessa
människor då? Vem sörjer för deras barn och familjer? Jävla idioter!
Alla kan inte jobba. Alla skall för den sakens skull inte bli automatiskt
sjukpensionerade. Givetvis skall man försöka rehabilitera folk, i den mån
det går. Inte många vill bara sitta på rumpan och inte göra ett dyft med
sitt liv. De flesta vill också vara självförsörjande och kunna reda sig
själva. Jag tror det kommer att sluta illa med dessa idiotiska regler och
deras sjuka mani på att spara in pengar.
Jag vet en lösning, ta 50 spänn för alla de som nu går gratis till
läkaren, barn och ungdomar upp till 19 år. Alla kan skrapa fram 50 spänn.
Ta dessa pengar o lägg på vården av de som inte klarar av att arbeta av
olika skäl - lägg pengarna på rehabilitering av dessa så de kan behålla
ngt slags människovärde.
Och de som trots allt inte kan rehabiliteras, ge dem chansen att leva ett
värdigt liv! För mkt av det jag kommit i kontakt med iom våra handikapp i
familjen, det är inget människovärde i hur en del måste tvingas leva. De
som sitter på sina höga hästar och säger att man skall göra rätt för
sig, de vet inte vad de pratar om och har inte sett vilket helvete en del
lever i. De som stöddigt snackar om att man måste jobba för att få leva
ett normalt liv, hoppas de ramlar av sina höga hästar en dag och får känna på hur
"vi" har det på andra sidan.
Hoppas det gör jävligt ont! 
Det var allt.
God natt!
2008-02-26 (22:45)
Jag tycker inte om att tappa kontrollen! Och just nu har jag ingen kontroll
alls, nu är jag helt utlämnad till andra människor för att allt skall
klaffa, och jag får snart fnatt om jag inte kan få lugn och ro. I nästa
vecka kommer troligen nykomlingen "hem" iaf, då är det ett
stressmoment mindre och jag kan slappna av och sluta fantisera ihop
skräckscenarion 
om vad som kan gå galet innan allt är klart. Men, som man bäddar får man
ligga, och ja jag har sagt det förr... jag får både veck på lakanen och
knölar i madrassen... Att jag aldrig lär mig!
Tilde har värstinginflammationen i ena ögat
och ser ut som om hon gått en rejäl boxningsmatch med på höger öga. Men
hon är tålmodig och låter mig tvätta rent iaf. Alltid något. Feber har
hon haft på dagen också, men den verkar ha gett med sig nu. Emmy kom hem
idag, veckan blir lite strulig nu eftersom hon och Joey nästa vecka åker
till fjällen med Nicke. De kommer att få se snö! Jag har inte sett snö
mer än ett par dagar sammanlagt denna "vinter". Däremot regn, i
mängder. Det har regnat i princip hela dagen och de upptorkade hagarna är
ett minne blott. Åter igen har lerhelvetet infunnit sig.
Bläää! Jani fick tillbaka sin dator igår,
så nu finns det två datorer som barnen kan spela på. Tack och lov, nu
när Tilde är sjuk och vi inte kan hitta på vidare mkt alls. Kul
sportlov... Babsan
har nu bara 2 månader kvar, knappt, till beräknad fölning. Jag hoppas
verkligen att hon inte går över tiden, så att hon blir lite lättare och
belastar mindre. Sen är det bara ngn vecka emellan, tills det är dags för
Epona och Hedda. Känns avlägset, men det är verkligen inte långt kvar
nu. Vid middagen idag pratade vi om hur en
tjej ramlat av då ho åkt på handledaren i en rulltrappa och studsat ner
två våningar på varuhuset hon var på. Vi pratade om hur farligt det är
och vilken fart man kan få upp, och hur svårt det är att stanna. Vi sa,
jag och Jani, att det är absolut förbjudet att göra det. Alla sa att det
skulle de aldrig göra, utom Emmy, som stolt deklarerade att "Det har
jag aaaldrig gjort, för jag når inte upp ännu!". Hmm... hur vet hon
det? Har hon försökt tro? 
2008-02-23 (20:45)
Upp och ner... Denna sabla berg-och-dalbana. 
Idag fyller Jani år och vi väckte honom med frukost på sängen och paket.
Han blev jääätteförvånad.
Det är roligt för barnen, och därför är det "viktigt" att
göra hela ritualen även då vi vuxna fyller år. Natta är ju inte hemma,
men skickade ett SMS och grattade iaf. Själv
pendlar jag mellan ångest och ren glädje. Glädjen är för att jag är
så glad att jag har så bussigt folk i min närmaste omgivning, det känns
så tryggt och skönt. Även om man emellanåt träter och gnäller, så
när det kommer till kritan så sluter man upp. Jag kan knappt finna ord
för att beskriva den glädjen. 
Att det sedan finns vissa andra "bonusar" med att hjälpa
varandra, det är en annan femma.
Ångesten vet jag inte vad den står för. Troligen min vanmakt över att
inte kunna kontrollera livet som jag vill. Jag hoppas och tror, att det blir
lättare igen efter tisdagen. Då skall jag ju med min son till första
steget i hans utredning.
Det är intressant samtidigt att "studera" olika symptom hos honom
och de andra barnen. Häromdagen såg vi en film, jag, Jani och min son. Den
handlade om hämnd. Han kan inte föreställa sig eller alls begripa en
sådan känsla som hämnd. Visst kan han ge igen om ett syskon gör ngt
galet, men det är inte hämnd, det är ilska.
Det låter som att jag skulle tycka det är en dålig sak att han inte kan
förstå hämndkänslor.
Men det tycker jag inte på det viset, jag tycker bara det är förbluffande
och underligt att inte förstå känslan alls när man är 13 år. Men så
är det ju med dessa barn och dessa handikapp. Vissa känslor förstår man
sig inte på. Han förstår heller inte riktigt begreppet elakhet, att
någon kan vara elak och vilja göra andra illa med flit. Det är iofs bra
på sitt sätt det med. Men om man inte begriper vad det är, och att folk
kan vara sådana - då tror jag man kan hamna i trubbel/kläm. Tids nog
kommer han tyvärr säkert att lära sig det ändå. 
Dubbel känsla, att känna att det är underligt att inte kunna känna
sådana känslor, som är nästan helt och enbart negativa, men samtidigt
så skönt att han än så länge slipper lära sig andra människors
ondskefulla sidor. För elakhet finns det gott om. Jag
är så fantastiskt glad över min present, så det går inte heller att
beskriva.
Precis det jag letat efter och som jag vill ha i min "plan". Det
är ingen direkt hemlis, vissa vet ju redan eftersom snacket går. Och det
kommer säkert vara de som förvånat höjer ett ögonbryn över mitt val,
men jag har min egen tanke bakom det. Och jag har inga illusioner om att det
kommer vara en titelplockare. Det är inte syftet. Skulle det gå bra
ändå, så är jag såklart glad för det den dagen, 
men det viktigaste jobbet kommer hon ändå göra här hemma.
Eller kanske inte ens hon själv, utan hennes ev döttrar i framtiden. Jag
hoppas kunna få en tid till en läkare nästa vecka för att få hjälp med
min sömnlöshet. Jag börjar gå på knäna bokstavligen nu. Jag sover i
snitt 4 timmar per dygn, det är inte hållbart. Ja en dag per vecka sover
jag som om jag vore medvetslös ett halvt dygn. Men annars så. Känner mig
konstant trött och seg och måste hela tiden göra saker, blir så rastlös
direkt annars.
Jag vet inte riktigt hur jag skall hantera vardagen, jag har inget att göra
längre. 
I jämförelse med för ett par månader sedan. Jag är skitrastlös! Nu
ska jag se klart melodifestivalen med mina barn.
2008-02-22 (09:30)
Igår kväll klev Natta in genom dörren med en överraskande nyhet. Hon har
lovat föreningen hon är med i att baka till helgens träff. Hon skall
"bara" fixa 150 kanelbullar. Inte nog med att jag åker på att
betala för kalaset, jag fick givetvis hjälpa till då Natta aldrig bakat
kanelbullar själv tidigare. Grattis Cattis... Vad kul. 
Särskilt när man bantar.
Nåja, nu är det iaf gjort. Jag blir så
less på en del som skriver, även om jag inte är ett dugg förvånad.
Det är bara för att provocera, tjafsa, jävlas och helst förstöra så
mkt som möjligt. Och deras personliga agg mot mig som person lyser igenom
så jäkla tydligt att det blir skrattretande. Att alla inte är nöjda med
hur jag sköter det, det vet jag och struntar högaktningsfullt i. Jag
håller den nivå jag har tänkt mig, inte mer och inte mindre. Det är
säkert jätteirriterande för dem som vill håna och föraktfullt ge sig
på andra, att jag hela tiden måste säga till just dem. Men det kan man ju
inte bry sig om. Jag kommer inte vilja fortsätta hålla så högt i tak,
när det gafflas så snart de passerar gränsen - gång på gång.
Sen sitter de och synkar sina "anfall" med ivriga hejarop från
andra som håller med dem i sakfrågorna i kulisserna, eller bara råkar
vara kompisar med dem och inte vill stöta sig. Det är lite kul. Och
konstigt. Konstigt för att de som tillhör den "andra sidan" (den
som vill ha avelsvärdering på alla hingstar) inte behöver en massa
synkade kamrater som anfaller på kommando. De kan istället säga sina egna
åsikter och stå för dem helt själva. 
Skulle jag få en massa hurrarop för vad jag skriver och ryggdunkningar,
då hade jag hellre varit tyst med mina åsikter - det blir ju pinsamt. 
Men jag tror inte de känner av pinsamhet.
Denna nya skribent, som utger sig för att vara ngn annan än den egentligen
är.
Patetiskt. Lika patetiskt som förra veckan, då den som "bara ville
vara ifred" plötsligt fick juristkunskaper, minimerade sitt hästantal
till ngn promille av verklighetens antal och blev ngn helt annan. Patetiskt.
Vill man vara ifred är man liksom passiv, man går inte in och vrålar
"hallå, jag är här och jag är nästan jurist".
Nä, syftet var att (igen) spökskriva och styra diskussionerna åt passande
håll.
Jag förstår att många inte vill skriva, för att de känner att de blir
tillplattade av alla andra direkt. Det är ju tyvärr så en del känner sig
då de kliver in i en diskussion, där det finns starka åsikter. Detta
faktum vänder dock en viss person till att det alltid är vi som trycker
ner andras åsikter. Det stämmer inte riktigt med sanningen. För om man
vill hävda sin åsikt, kan vem som helst känna sig trampad på. Men
sådant är livet på ett diskussionsforum. Däremot är det många som
säger att de inte vill skriva i sådana diskussioner, för att det bara
rabblas samma tjafs om och om igen. Och det, har de alldeles rätt i.
Jag är själv ganska duktig på att rabbla min syn på saken gång på
gång, då ämnet väcks till liv igen. Egentligen har jag inget behov av
det, då jag ju vet vad jag tycker och var jag står - utan att behöva
skriva det hela tiden. Så jag skall försöka låta bli att lockas att
larva mig. Jag skall försöka trycka tillbaka djävulshornen,
när jag känner dem trycka på och vilja växa upp.
Och inte 17 har vi heller, som vissa gör gång på gång, talat om för
folk att de är mindre värda eller att vi är bättre vetande för att
andra har annan åsikt.
Min åsikt är nog ändå att ingen är bättre än den andra, och att allas
åsikter är intressanta. Däremot är åsikter framförda med hån och
löje över andra människor helt ointressanta. Sakfrågan faller bort och
fokus hamnar på hur sliskigt otrevlig skribenten ifråga istället är.
Jag vet att jag borde tycka på knappen och stoppa vissa från att skriva
mer, jag blir ombedd om detta ofta då detta sätter ny fart. Men jag gillar
det inte, jag vill hellre försöka få folk att framföra sina åsikter,
hur starka och jobbiga man än kan tycka de är, på ett vettigt sätt så
att alla kan göra sig hörda. Men jag inser väl nu, sakta men säkert, att
det är lönlöst. När deras agenda enbart är att förstöra för alla
andra, då lär det inte gå att få dem att sköta sig snyggt. Nä, vi får
väl se hur vi gör. I förrgår hade vi besök
av ett gäng andra uppfödare. Vilken tur vi hade att vädret visade sig
från sin bättre sida. Även om det var svinkallt så gick det iaf att vara
ute. Lerig om fötterna blev man såklart, men hellre det än som för ett
par veckor sedan, då man blev lerig upp till knäna. Nu är det iaf
"torr" lera istf gegga. Hästarna var också skapligt rena och
fina, så man behövde inte skämmas för att man har en flock lermonster.
Vi var till slut så pass många här att det representerade hela 6 olika
stuterier/uppfödare. Inte illa. Det är också jätteroligt att träffa
andra uppfödare privat, och bara snacka häst, utan att vara på
utställning. Där man dels vill titta på det som händer, och dels oftast
har fullt upp med annat.
Men som sagt, det var svinkallt! Det tog mig flera timmar hemma innan jag
riktigt tinade upp. Jag fuskade igår, jag
åt två kanelbullar. Jag är glad att det bara blev två dock. Kunde blivit
många fler, för jäklar så gott det är med nybakta bullar. Natta var mkt
starkare än jag, hon åt bara en. Jag behöver verkligen köpa karaktär
någonstans, någon vet var det finns?
Nä, det går över förväntan faktiskt, så jag skall inte klaga. Jag
har fått en 35-års present i förskott av släktingar. 
Mer info kommer snart, när allt är klart. Den har iaf fyra ben.
Apropå 35 år, i morgon fyller Jani 35.
2008-02-19 (21:40)
Jag beundrar min dotter.
Nathalie kämpar med sin vikt, och hon är så tapper. Hon fuskar ibland,
och lurar sig själv mer än ngn annan. Men hon kommer tillbaka och
"spottar upp sig" och tar nya tag. Igår vägde hon sig som sagt,
och hade gått ner två kilo ungefär.
Förra veckan gick det ju inget bra, och jag var därför orolig att hon
skulle tappa sugen. Men icke. Hon försöker verkligen, och det är allt jag
begär. Att hon inte riktigt följer det vi kommit fram till, det vet jag
och det står hon också för. Men hellre ett par missar och nya tag, än
att det smygs och fuskas och blir till ett stressmoment som verkligen kan
skapa allvarliga ätstörningar. Nu kan vi prata väldigt öppet om detta
och hon är så himla duktig. Jag blir så stolt över hennes envishet och
kämparglöd som för henne närmare målet.
Jag hade själv "bara" tappat ett kilo till igår. Jag är dock
helt nöjd med det.  Hästarna
mår bara bra. Det är väldigt skönt att gå och greja ensam på dagarna
när det är så här bra väder, men även annars, till och med i spöregn.
Man kan tänka så bra medan man grejar med hästarna. Man kan gråta och
rasa av sig också, som man inte kan göra hemma där andra ser en och blir
oroliga. Att få en varm mule i ansiktet som undersöker vad man pysslar
med, det kan lindra vilka sorger som helst. Inte hela, men lindra. Det är
verkligen själavård att få umgås med dessa fantastiska djur.
Jag vet att jag sagt det ofta förr, men jag menar det verkligen.
På helgerna är det sällan ensamt, då är hästarnas ägare på plats och
vi grillar och hjälps åt och har jättetrevligt, det är verkligen en
kontrast.
Jag tror, peppar peppar, att Xenia börjar lägga på sig med den nya
kombinationen av mat. Det skall bara göras "gröt" av det, så
går det ner med en rackarns fart. Och den nya mixen börjar se ut att
lägga sig på ryggen på henne. Äntligen! Jag
har haft en del diskussioner med de sk "myndigheterna" igen, de
som avgör vad som är handikapp eller ej... Fan så de inte vet vad de
pratar om. Jag hoppas nu på att BUP skall kunna hjälpa mig att styrka
stödbehovet. Jag skall dit nästa vecka, och får prata med dem då. Plus
att jag måste kontakta LSS-handläggaren snarast. Men de tar emot av ngn
anledning.
Dessutom har jag bytt bank, jag blir bara så förtvivlat arg när det inte
fungerar som det skall.
Det har tagit min, numer, före detta bank snart ett halvår att reda ut
sina misstag. Inte för att det fins ngn förmögenhet inblandad, det har
jag aldrig haft någon, 
men även mindre summor är irriterande att inte komma åt. Hoppas det går
snabbt. För jag vill snarast avsluta mitt konto där. I
morgon blir det en lång dag i stallet. Då hoppas jag på bra och milt
väder, så man inte fryser häcken av sig! Kanske hinner jag göra lite
skoj mellan varven också, inte bara nyttosaker... Plus såklart att vi får
besök.
Det skall bli roligt. Det var inte mkt,
men allt för nu.
2008-02-18 (00:30)
Hovslagardag idag. Jenny var på plats i förmiddags och verkade under dagen
alla hästarna. Tusen tack för en trevlig dag! Dessutom en så underbart
härlig dag att vara ute på idag, det var solsken, varmt och det kändes
som april. Man kan inte annat än må riktigt bra när det är så som idag.
Njae,
jag har inte landat ännu faktiskt. 
Jag är fantastiskt glad över hur bra det gått för mina
"tjejer" de sista helgerna. Jag är så glad.
Att de två damerna inte kan uppföra sig vidare bra utanför ringen, det
skall jag försöka förtränga snarast möjligt.
Systrarna visar tydligt att de tillhör familjen bängel. Att en så snäll
och "timid" ponny som Xie kan ligga bakom så mkt humör, det
begriper jag bara inte? De är alla sådana, tills de plötsligt växer
ifrån det och blir urgulliga i alla lägen. De får väl vara divor ut i
hovspetsarna ett tag till, jag tror och hoppas att de ger med sig vad det
lider. Hemma är de hur coola som helst. Men när Pandora kommer in i ringen
så fullkomligt exploderar hon och taktar och beter sig som ett toppat
fullblod med spetsade öron och på G! 
Dessutom hatar de alla andra fyrbenta som finns i närheten och då gäller
det att vara på alerten. Utanför ridhuset är de helt annorlunda. Man
skall nog lasta ur dem, gå in i ringen och sen direkt lasta in dem igen.
Fast det funkar inte riktigt i praktiken. Kanske kan man söka dispens och
få parkera i ridhuset nästa gång?  Om
en vecka har barnen sportlov. Vi skall inte göra något speciellt, utan
bara greja på hemmaplan. Åka och bada, bowla, gå på bio eller åka pulka
(om det kommit snö) står på önskelistan för barnen. Något av det skall
vi iaf försöka hinna med. Men Tilde är ledig från dagis under
sportlovet, och jag vet inte hur gärna jag tar med mig henne in i en
bowlinghall...
Hon är inte direkt den stillasittande och försiktiga typen. Men hon kanske
tycker det är roligt?
Bada tycker hon iaf är hejdlöst kul. Men där finns ett annat problem, och
det är att jag tror att fler familjer än vi åker till badhusen. Att bada
i en bassäng där det är trångt och miljarder ungar känns inte så kul.
Jag vill ha kontroll på barnen, och skall jag åka ensam blir det inte så
lätt isf. Ja vi får se hur det blir. Snorkiga
människor är ngt av det mest trista jag vet.
Självgodhet kommer på ungefär samma plats. I absoluta toppen ligger
oärlighet, men dessa andra två är nog med på topp fem iaf. Vad vinner
man på att vara snorkig? Känner man sig som en bättre person då? Måste
man vara snorkig mot folk man inte känner så väl eller umgås med? Jag
får klåda av sådant beteende, även om det nu inte är jag själv som
råkat ut för det, så får jag spunk när jag ser det på nära håll. Nåja. I
morgon måste jag upp till bevis igen. Vågen, den skvallerbyttan ,
kommer tala om precis hur jag skött mig denna gångna vecka.  "In
the middle of difficulty lies opportunity."
Albert Einstein
2008-02-15 (20:35)
I morgon är det dags igen. Hästarna står i stallet och är lite lätt
putsade på men inte mer. Jag är väldigt tacksam att det varit torrt sista
veckan, så vi slapp gnida dem rena från lera även denna gång. 
Flera har frågat om jag "vågar" åka med dem igen efter förra
helgens toppresultat. Och jo då, det vågar jag - även om jag räknar med
att det lika gärna kan bli, säg 37 poäng. 
Närå, jag är realist och vet att det lika gärna kan vara vår tur att
gå sist denna gång. Det är ju liksom "risken" med att visa för
flera olika domare. Pandora kanske aldrig mer får sådana toppenpoäng som
i söndags, men jag tycker att hon är en bra häst och vill hur som helst
avla på henne, oavsett. Jag hoppas ju givetvis på guld, tycker i mina icke
objektiva ögon att hon är väl värd det. Men man vet ju aldrig. Detsamma
gäller såklart Buu. Vi testar och ser hur det går. Får Paddan inte guld,
så kommer jag anmäla henne till resterande av vårens utställningar som
jag kan åka på. Om hon får guld, så får hon vänta lite och då kan jag
fokusera mer på de yngre flickorna under våren. Det
är mkt som snurrar i mitt huvud just nu, så jag är lite grann disträ och
inte riktigt vid mina sinnens fulla bruk
(om jag nu alls någonsin varit det öht).
På sportlovsveckan (v. 9) skall jag iaf till utredningen med min son, det
känns bra att det kommer igång. Idag ringde den ruskigt dåliga läkaren
(min) och kunde åtminstone bekräfta att alla papper är i sin ordning och
att det nu bara är att "köra på". Skönt. På
fölsidan för 2008 har jag lagt in så att man ser nedräkningen till
respektive stos beräknade fölningsdatum. Babsan är först ut, det är
inte alls långt kvar nu. Emmy har blivit
jätteduktig på att äta.
Inte för att hon äter på långa vägar så mkt som hon borde, men det är
en klar förbättring och hon äter lite varje dag nu. Av mat alltså, inte
bara yoghurt. Det har blivit bättre sedan hon gjorde sin "deal"
med läkaren, och det är jag glad men väldigt överraskad över. Jag var
väldigt negativt inställd och skeptisk till tusen, men det har hittills
varit så bra att jag är överbevisad. Nicke hade rätt, jag hade fel.
Attans. 
Men jag har gärna fel när det är till det bättre.  Min
kamp mot övervikten fortsätter och det går över förväntan. Jag tror
inte jag tappar så mkt som dryga 2 kilo denna vecka, men bara det är minst
1 så är jag nöjd. Jag är inte lika hungrig lika ofta, och blir snabbt
mätt när jag väl äter. Det känns bra. Det enda som är svårt är
egentligen när man bara blir "sugen".
Då får jag hålla mig i skinnet rejält och det har hittills funkat.
Dessutom är det redan nu så otroligt mkt enklare att röra sig. Jag
känner verkligen skillnad, även om jag tvivlar starkt på att det alls
syns. Men det viktigaste är ju hur det känns, inte vad andra ser.
Coca Cola, har jag inte druckit på över 2 veckor. Pepsi Max förra helgen
som sagt. Men ingen riktig Cola. Jag är inte längre särskilt sugen och
bara det känns som en stor vinst.
2008-02-12 (23:55)
Jag har inte landat än... Är fortfarande helt överväldigad och typ i
"chock".
Jag fasar för att visa dem igen, och åka ner som den där berömda
pannkakan - men jag njuter så länge jag kan. Jag lider av mina blåmärken
på låret med glädje.
Min glädje över hästarna har ju egentligen inte ett skvatt med poäng att
göra, så även om vi inte får guld igen - så älskar jag mina djur, för
att de berikar mitt liv.
Men visst är det kul när det går bra!
Vikten går åt rätt håll, minus dryga 2 kilo visade vågen i går morse.
Helt otroligt.
Tänk om man kunde fortsätta tappa två kilo i veckan!
Nåja, vartenda gram som flyr är jag väldigt tacksam för. Det gick inte
riktigt lika bra för Natta, men det har sina naturliga förklaringar. Man
samlar ju extra vätska en viss period i månaden och den perioden
inträffar just precis nu. Så vi räknar inte riktigt resultatet igår för
hennes del, utan ser fram emot kommande "invägning". Folk
som luras och bedrar, ja vad skall man säga. Idag bevisade "h*n"
igen att "h*n" inte är att lita på. Den insatte vet vad jag
menar. Sjuka barn igen. Joey stannar hemma
i morgon, han mår inte bra. Tilde och jag har haft vissa problem med magen
och snart blir väl Natta för dålig för att gå till skolan hon med. Hon
är snuvig som attan och verkar allmänt hängig. Jani känner sig som att
han håller på att få feber, men kan inte vara hemma från jobbet nu igen.
Han var ju sjuk i förra veckan. Stackars honom om han verkligen blir sjuk.
Leon, ja han är precis så där frisk som han inte vill vara.
Särskilt inte nu då Joey stanna hemma i morgon. Jag antar att vi får
höra en del historier i morgon bitti om magsjuka, brinnande panna eller
liknande. Inte lätt att vara sjuk, men inte heller så lätt att vara
friskare än friskast. Mina hästar fick
ännu en present av Lasse i slutet av förra veckan. Två stooora (och
jävligt tunga) säckar med gott. Tack, du är utnämnd till vår
"hedersstalltomte"! Jag
var hos läkaren igår och det var verkligen en flopp. Vilken skitläkare!
Aldrig mer. Jag skulle ju ha ett intyg på en grej, och då frågar hon mig
"Vad vill du att det ska stå?". Herregud, det är ju inte jag som
är läkare och inte heller är jag intresserad av fabricerade intyg. Så
hon fick (under protest) ställa de frågor som behövdes för att själv
kunna göra sin bedömning. Jag bad direkt att få byta läkare till nästa
gång. Till någon som är bättre på att låtsas vara engagerad, och som
åtminstone har läst någon bok i ämnet. Jag erbjöd henne att låna
böcker av mig,
men hon sa att hon skulle "fördjupa sig i ämnet på egen hand".
Vilket skämt till läkare. Överläkare dessutom. Bilen.
Ett underverk. Jag är helt förälskad i min "Holger". 
Jag vet, men jag har inte döpt den. 
Jag tittar på "Hjalmar" när jag parkerar här hemma och kan
konstatera att jag skulle bli djupt deprimerad av att tvingas köra en
sådan bil regelbundet igen. Holger var till och med en riktigt bra dragbil
visade det sig i helgen. Jag älskar min bil! Jag
avskyr verkligen den här perioden i barns utveckling, toalettvänjningen. 
Då min kära dotter tar av sig blöjan då hon bajsat och lägger den
någonstans och sen sätter sig i soffan tex. Fy fasen! Hon är bra på att
gå på toaletten, men gör det inte alltid så vi vet om det och springer
iväg utan att ha torkat sig. Jag hoppas hon snart skall vara helt rumsren
och bara ha blöjor nattetid så länge hon behöver. Men än verkar vi inte
vara i närheten av mållinjen. Jag fasar för att hon, liksom de andra
barnen, skall få för sig att "måla om sitt rum"...
2008-02-11 (02:00)
Jag är överlycklig igen, precis som när jag skrev förra inlägget. Denna
gång tack vare resultaten för mina hästar i Köping. Moira kom trea i sin
klass med 40 poäng. Bulan gick som klassetta och fick hela 42 poäng, med
dubbla 9:or i början. Hur kul är inte det!?
Paddan, hon vann sin klass och blev sedan Champion Ungsto och till sist
Reserv-BIS! Helt fantastiskt. Hon fick dessutom 43 poäng, vilket gav
mig gåshud.
Jag fick hjälp med visningen av Carro, och i finalen hjälpte Linan och
Jossan mig. Supertack alla tre!
Stackars Jossan dock, Paddan gav henne lite grann att göra...
Bulan kallas framöver för Barracudan.
Jag är helt blå på benet för hon sto och tjuvnöp mig under hela
finalen. Jädra ponny! När hon inte fick möjlighet att bita mig, då gav
hon sig på den intet ont anande ridhusväggen. Hon var totalt
"vansinnig".
Paddan å andra sidan, skötte sig inte så värst bra hon heller. Hon
taktade och såg ut som en galoppör på väg till startboxen, hon var
explosionsfärdig. Suck!
Men det räckte ändå hela vägen, så jag skall inte klaga.
Och inte ens blåmärkena förtar glädjen över mina egna uppfödningars
resultat, jag är skitglad.
Men jag vet, "upp som en sol och ner som en pannkaka".
Pannkakan kan ju bli i helgen, ny domare och en ny dagsform. Spännande.  Jag
har sett att man glatt hänvisar till en viss artikel på SPSBS hemsida.
Där finns ett "brev" från moderlandets ordförande, som handlar
om det Mr Dougal Dick sade på festmiddagen i Holland i januari. Det är
tydligen "ett par svenskar" som läst på olika hemsidor om vad
han skall ha sagt och sedan rapporterat sin version/tolkning till
moderlandets styrelse. Problemet är, att på de sidor jag sett ngt nämnas
om detta (inkl min egen) så har INGEN skrivit att han utgav sig som
representant för SPSBS, eller att han förde föreningens talan. Tvärtom,
det markerade han tydligt. Att han var där i egenskap av
shetlandsentusiast. Så de svenskar som rapporterat/översatt, är antingen
helt värdelösa på att översätta från Svenska till Engelska alternativt
så ljuger de som fan. Eller kanske en kombination av de båda alternativen?
Troligen det sista.
Vad är det för jäkla stil, att skapa sådant onödigt tjafs baserat på
lögner och inkompetens? Det stämmer inte, och det vet de som var där och
lyssnade på honom. Nu hörde jag inte själva talet, men jag var där och
pratade med honom efteråt om just detta. Och jag vet, att de som säger att
han utgav sig för att vara moderlandets representant/talesman - de ljuger
så det står härliga till.
Tragiskt! Och tråkigt att han har fått en massa skit på grund av att ett
par svenskar lämnat falsk info. Men tycker det är lätt genant att vara
Svensk ibland. På grund av dessa lögnare. Det
var en parantes. Utställningen i Köping
var kanonbra anordnad, tack alla "Korsbäckare"!
Och grattis alla utställare som blev nöjda.
Detta var första året jag var där på detta som det inte var
snö/iskallt. Nu var det typ 5 grader varmt och inte en snöflinga såg jag.
När jag åkte hemifrån tänkte jag på det, att det är första året jag
åker dit utan att behöva oroa mig för risken att inte komma upp för
backen. Det skulle möjligen ha varit att man riskerade att sladda omkring i
leran och inte komma loss då. Tilde är inte
helt kry, men jag hoppas hon är så pass okej att hon kan gå till dagis i
morgon (idag eg), då jag skall till läkaren. Vore skönt att slippa ha
barn med sig då... Nu skall jag äntligen sova,
och i morgon bitti skall Natta och jag väga oss igen. Apropå det märker
jag av att jag tappat lite kilon. Inte för att det syns utåt så där, men
på händerna märks det mkt. Massor av vätska har emigrerat från min
kropp och jag hoppas den aldrig hittar tillbaka. Och det känns i både rygg
och knän direkt. Ingen Coca Cola blev det i helgen, dock drack jag två
Pepsi Max totalt. Plus Cola Light en dag. Det artar sig, och abstinensen är
så gott som borta. Det underlättar ju en hel del. Personligen skulle jag
föredra om viktnedgången tog först i ansikte, på mage och rumpa. Men
nej, händerna, bröst och fötter... Det kan vi ta sen ju, jäkla dum
turordning tycker jag. Nä, skulle inte jag
sova? Jo, god natt! 
2008-02-05 (09:25)
Jag är helt överlycklig!
Igår blev det klart och i morgon hämtar vi vår "nya" bil. En
Saab som bara har ett par år på nacken. Bort med alla gamla bilar som bara
går sönder hela tiden och som det inte är ekonomiskt försvarbart att
reparera. Den har dragkrok såklart, så jag behöver bara akut fixa ett
hundnät/galler. För Alba har ju rätt leriga tassar efter ett par timmar i
stallet, och dem vill jag inte se avtryck från i baksätet.
Kanske kan jag få sålt de gamla bilarna snabbt och därmed få pengar till
ett hundgaller när allt annat är betalt?
Så nu har just den biten löst sig. Nu hoppas jag bara att
"pengastrulet" skall lösa sig också, så snart som möjligt. Vem
vet, kanske kan vi snart få leva utan stress och oro för hur det skall bli
härnäst. Trygghet vore skönt. Och nu har det gått drygt 7 månader sen
det blev strul. Jäkligt frustrerande när man inte själv kan styra över
saker och ting. Den nya halmen som
kom i helgen visade sig vara havrehalm, och inte vetehalm som jag beställt.
Jag överlever iofs det med, och hästarna är jättenöjda med "felleveransen".
Vi har också fått besked om att en kille kommer att kunna hämta all
gödsel från lösdrifterna till våren.
Jätteskönt!
Jag tycker fortfarande inte att Xie har gått upp som jag önskade. Jag vet
inte vad jag kan hitta på mer som hjälper snabbt.
De andra svarar ju direkt... Jag har
bestämt mig för att försöka sälja Raphaël, Balder och Drama. Jag har
tvekat flera gånger då folk ringt och tänkt att jag kanske ändå skall
spara på killarna och testa själv (igen med Ravioli), men jag tycker inte
det är smart vare sig ekonomiskt eller tidsmässigt att ha dem gående
här, när de kanske kan vara till glädje för någon annan istället. Blir
de kvar, så visas de såklart om de är i skick för det. Drama har inte
varit till salu innan, men jag har ju mamman, helsystern, moster och
systerdöttrar kvar. Så jag skall försöka hitta ett vettigt hem till
henne med. Man kan ju inte spara alla på hög. Tilde-Vilde
tittar nu nästan ingenting alls på Bamse! Och jag som skaffat flera filmer
från Tradera bara för att hon tittat sönder den som hon fick av Sanne.
Nåja, nu har hon om hon skulle vilja se igen, tre olika. Det är bara
Snobben, och Tom & Jerry ibland, som gäller nu. Men det var väl dags
att hon började titta på annat. Hon leker dock med sina Bamsedockor, och
"läser" dagligen i sina Bamsetidningar. Jag
inser givetvis att jag trampat på en del ömma tår
med mina debattämnen den sista tiden, som från början inte alls handlat
om särskild person. En person och dess vänner har dock gjort detta till
något väldigt personligt, och det tänker jag inte haka på mer nu. Jag
tycker fortfarande att man måste kunna få debattera ämnen som importer,
priser på hästar eller lurendrejare likväl som man kan diskutera
fölningar, foder eller resultat. Samt att diskutera om saker man vet har
hänt, för att undvika att andra går i samma fällor som en del redan
gjort. Utan att folk får det till hetsjakter. 
För annars är väl allt man skriver möjligt för någon att ta illa vid
sig av och känna sig påhoppad över. Eller så skriver man bara om
rosenröda händelser, trevliga middagar med vänner och blommorna i
rabatterna. Hur intressant är det? Som en vän skrev en gång: man vill ju
kunna veta/diskutera mer än bara var man köpa olika täcken eller vilket
foder som är bäst. "When
the character of a man is not clear to you, look at his friends."
Japanskt ordspråk
2008-02-04 (08:50)
Fy fasen så ruskigt jäkla irriterande! Igår kom det massor med snö, det
var så rent och fint... Och idag är det borta, förvisso soligt och med
fågelkvitter och hela vårpaketet - men snön är utbytt mot IS! Det är
nästan värre än lera, för man går ju som om man hade bölder både här
och där, när man skall ta sig fram. Isch! Idag
skall vi förhoppningsvis få en ny pärla. Vi får se hur det blir. Jani
är sjuk, hans huvudvärk ger sig inte och han är liggande. 
Inte kul alls. Jag känner mig helt maktlös som inte kan hjälpa honom, man
funkar ju inte alls när man har så ont i huvudet. Jag har nog köpt alla
värktabletter man kan köpa åt honom, och det finns en sort som hjälper
lite - som enligt apotekspersonalen inte alls borde vara bästa hjälpen.
Tur man inte lyssnade på dem, så han får iaf lite lindring. Jag fattar
inte hur han klarar denna huvudvärk faktiskt. När jag får migränliknande
anfall så är jag bra mkt gnälligare än ens barnen, och bara ojar mig och
slås ut helt. Inget funkar då. Men han är tapprare än jag. I
stallet har vi penséer i rabatten, eller ja, strax bredvid. Men ändå...
De har funnits där ganska länge, snacka om skumt väder. Jag
är så STOLT över Nathalie. 
Hon har på denna första vecka gått ner två hela kilo. Jag klarade själv
bara 1,5. Hon har varit så duktig och motstod faktiskt frestelsen att äta
en massa chips i helgen då hon var på spelkväll hos en kompis. Helt
otroligt imponerande. Heja Natta!
Jag är iofs nöjd med mina 1,5 jag med, det är ju verkligen rätt riktning
iaf. Även om man drömmer om att det skall RASA av.
Drack två små Coca Cola i helgen, en då jag satt i min fantastiska bil
med punktering på en parkering vid ett köpcenter i helgen... Det var
väldigt sliskigt måste jag erkänna, men ändå gott. Och efter att ha
trugat i mig halva flaskan smakade det som vanligt igen. 
Jag är förvånad över att det går så snabbt att minska på behovet, att
man nu blir mätt så snabbt. Jag skulle verkligen få proppa i mig om jag
skulle orka äta så mkt som jag gjort innan. Men det är väl det som är
sanningen kanske, att jag tidigare proppat i mig. Idag
är alla barn där de skall vara, på dagis och i skolorna. Tilde var, som
vanligt, helt överlycklig över att komma tillbaka till dagis. SÅ pass att
jag fick gå in själv och lämna Bamseväskan på hyllan. I vanliga fall
vill hon gå med, men inte idag. För idag skulle hon leka på en
gång. Missförstånden bara viner kring
alla inblandade i sista tidens strul... Trist.
2008-02-03 (23:30)
Hetsjakt! :-) Knappast. Men det är poppis hos vissa att säga att det
handlar om hetsjakt när jag tycker något. Även då jag tycker det om ett
sätt och inte om en person. Även när jag framhåller att jag inte alls
tycker att allt är galet med enstaka personer. Så barnsligt och invecklat.
Får man inte tycka att saker som sker är fel? Jo, men inte om man tycker
det högt. Man skall bara titta på då folk beter sig illa och tyst muttra
för sig själv, sen skall man smila upp sig när man möter folk och
låtsas att man är dödskompisar. Nä tack. Jag har sagt vad jag tycker,
till dem det berör och sedan har jag enbart debatterat vissa bitar av saker
jag tycker sköts illa. Men det är klart, att det är väldigt mkt enklare,
bekvämare och förmodligen billigare i inköp av häst att vara tyst och en
ja-sägare. Men jag köper hellre ingen häst alls, än säljer mig själv
och mina åsikter. Vad spelar det för roll vad
jag skriver, eller om vem. Varför är det så viktigt vad jag tycker? Det
är bara jag och alla kan välja att inte tycka som jag, det gör inte att
min syn på folk förändras. Det är när folk tar skitbeteende i försvar
som det är illa, enligt mitt sätt att se det. Jag umgås med många som
tycker att denna person som känner sig så mobbad är skitschysst, och det
är deras åsikt/upplevelse, och jag tänker inte öht försöka påverka
deras relation till denna person. Jag vet hur kul och trevlig denna kan
vara, så ha så kul. Jag klankar inte på EN person, utan på ETT beteende.
Kan man inte se skillnaden i detta, så skall man nog knipa med sina
kommentarer.
Vad gör min åsikt om ett beteende till en hetsjakt på en enskild person,
även om jag visst hänvisat till en och samma person mer än en gång,
medan andras åsikter bara är åsikter? Lustigt. Och vem skriker mest om
hetsjakt i gästböcker och per mail? Bara att läsa innantill.
Hetsjakt, eller fakta i en debatt om specifikt ämne? Att det sedan skrivs
"mothugg" till det jag skrivit, baserade på saker jag INTE
skrivit, det gör det hela ännu mer löjligt. Debattera gärna saken i sig,
men hugg inte på mig för saker jag INTE skrivit tack. Håller man inte med
om innehåll i sak, så är det fritt valt - alla tycker inte lika. Men att
säga att jag skrivit tex att allt importerat är skit och säljs till
överpriser, det är fan lögn. Lägg ner
fjanterierna. Skaffa egna åsikter. Stå för dem. Kontakta mig personligen,
om du har åsikter om vad jag skriver - eller är det för farligt att
behöva stå för åsikterna? Eller finns det vinstsyfte i att offentligt
försvara en person, som inte ens är huvudsaken i sammanhanget? Eller vad
handlar det om? När är det nog? Kan vi inte ta en gruppkonversation på
MSN allihop och reda ut detta en gång för alla? Då finns det ju dessutom
loggar som står stadigt för vad var och en har sagt och inte. Jag hakar
på... Jag pratade idag med två personer
per telefon, som skrivit i ämnet på sina sidor. Jag undrade om det var mig
de riktade sig till, då det kunde tolkas så, och fick raka klara
besked. Det gillar jag, och tack för ärligheten och för att ni vågar
stå upp och vara uppriktiga. Det gör att jag respekterar era åsikter
högt. Och, man måste ju fråga för att få veta.
2008-02-03 (00:15)
Februari, drygt 2,5 månad kvar tills fölvakandet tar vid. Spännande och
fasansfullt. Ja, jag säger då det... 
Inte kan man läsa innantill, utan väljer att läsa vissa utvalda ord och
sedan lägga till lite egna så att det skapar den betydelse som ger mest
sympatier. Och inte kan man se till vad som faktiskt skrivs, utan man går
in i försvar för dåligt beteende och hävdar mobb och dylikt. Jisses. Men
kör på, det är inte så viktigt. Det är ganska kul. Jag
har letat, men kan inte för mitt liv hitta att någon skrivit att allt som
importerats från Holland är skit?! 
Var står det? Vem har sagt det? Jag kan bara se att jag och en del andra
kritiserat dem som importerats och där man sedan "färgat"
meriterna en aning, eller dolt vissa saker. Det är det enda jag iaf
kritiserat. Jo, just det, jag har också kritiserat de (avelshingstar) som
tas hit och inte håller tillräcklig kvalitet för klass I ens, fast man
hävdar skyhögt avelsvärde både stam- och exteriörmässigt från
exportlandet. Att avla på hingstar som har så taskig exteriör att den
får 33-34 poäng, det tycker jag är trist - oavsett om ngt annat land gett
den licens att betäcka. Oavsett, om den är född här. eller i något
annat land, så tycker jag inte att en hingst som får så låga poäng har
i aveln att göra. Jag förstår inte hur man ens kan vilja använda dessa.
Men det är jag. Jag har inte alltid rätt, jag kan mkt väl ha missat ngt
som visar att det är ett bra drag. Men tills jag får det förklarat på
ett bra sätt, så förbehåller jag mig rätten att personligen tycka att
det är dåliga avelsdjur. Så tillbaka till frågan, vem har sagt att allt
som importeras är skit?
Och vem har sagt att det bara är nu det kommer in sämre djur? Ingen så
vitt jag vet. Själv bygger jag min avel nästan
uteslutande på importerade djur, eller djur som har en eller båda
föräldrarna importerade från annat land. Och i nästa led dess avkommor
gjorda här. Så jag är jäkligt tacksam för mina importdjur, som har gett
mig det blodet jag suktat efter och som jag är mest nöjd med.
Mitt absolut bästa
(i mina ögon) avelssto kommer från Holland. Hon är till och med
hitplockad av en person jag skrivit om tidigare. Så, därmed vidhåller jag
- allt är inte skit som kommer hit, men en del är
det. Och om man vore ärlig och inte färgade/dolde saker m.m. så hade det
inte varit ett lika stort problem. För vet man vad man köper, så får man
stå sitt kast - för då har man gjort sitt eget val. Men, tack och lov
går allt detta att lösa oftare och oftare numera genom att det blivit
lättare att kolla upp fakta själv. Eller lättare, det gick innan med, men
då kände inte alla till hur eller vem man vände sig till. Jag
tycker, att om man säljer en häst så skall man vara ärlig med dess
fördelar och dess nackdelar. Då vinner man mer respekt för att ryktet
sprider sig att man är ärlig.
Man kan som säljare ange vilket pris man känner för att ta, rimligt eller
ej - det avgör bara säljaren. Man behöver inte förklara varför man vill
ha den summan man begär, för det är upp till varje säljare att själv
värdera sin "vara".
Om köparen ändå ifrågasätter priset, så förlorar iaf i mina ögon
säljaren mkt på att ljuga och säga exempelvis att det är vad säljaren
själv köpt hästen för. Jag tycker att det känns bättre att få höra
sanningen och ärligt talat, skall jag köpa en häst - så har jag inte ett
skit med att göra vad säljaren själv köpt hästen för. Det är inte min
ensak!
Som säljare kan man ju värdera ex en stam högt och därmed vilja ha ett
högre pris än en annan säljare skulle ta, visst det är jag med på. Och
sen är det ju upp till köparen om den vill betala detta pris. Helt okej,
om man fått veta sanningen innan. Jag vill inte höra att säljaren get
20.000 för hästen och att det är därför säljaren vill ha samma summa
av mig - om det inte är sant. Om jag sedan får veta att hästen bara
kostat säljaren 5.000 i inköp, då känner jag mig lurad. Jag
hade INTE känt mig lika lurad, om:
A - jag fått detta pris utan förklaringar, utan bara fått veta att
detta vill säljaren ha för just denna häst.
B - jag fått veta att priset inkluderade ex inköp, transport, pappersexercis,
övriga omkostnader samt ev förtjänst. Men,
får jag höra försäljarjargongen, att det är samma pris som säljaren
gav, eller annat osant, då känner jag mig lurad. Jag vill inte bli ljugen
för.
Ärlighet vara längst. Och jag tycker ändå någonstans, att om jag ber
att få veta ett pris, så vill jag veta bara vad hästen kostar, och skall
jag ges detaljer om varför det kostar si eller så mkt, då vill jag veta
sanningen. Men som sagt, som köpare har man egentligen inte med detta att
göra, så varför ge osann info man inte behöver ge - om inte för att
smörja köparen lite? 
Varför skulle man som köpare ha med sådant att göra? Sådant frågar man
inte om då man köper begagnad bil? Man frågar inte på ICA efter vad
säljaren faktiskt gett för brödet från bageriet. Man får veta det pris
säljaren begär, och så får man välja om man vill köpa eller ej.
Enkelt.
Inte sitter alla uppfödare och förklarar hur mkt det kostat i språng,
bete, el för staketen, verkning osv för att "rättfärdiga"
priset på sina föl?! Nej, samma tycker jag gäller alla hästar. Alla
sorters "varor". Om en person
säljer en häst jag verkligen vill ha, och har köpt denna själv för
5.000:- exempelvis, men begär 20.000:- i sin tur, så tycker jag inte det
är fel eller konstigt. Om jag tycker det är hutlöst, så får jag väl
köpa en annan häst eller importera själv det jag trånar efter. Att
någon skall tjäna en massa pengar på att ha importerat en häst, det
stör mig inte heller. Det är lögnen som stör mig. Säg antingen inget,
eller säg sanningen. Och jag vet, att om en häst kostade 5.000:- i ex
Holland, så har den kostat mer än så innan den är på plats i Sverige
med resa och alla papper. Och sen tillkommer förtjänst/arvode, eller vad
man vill kalla det, för jobbet. Jag tycker inte att det är fel att tjäna
pengar på att göra sådant. Men jag vill veta sanningen.
Och de som vet vad de köper, lär inte betala 20.000:- för en häst av
dålig kvalitet, oavsett vad säljaren anser att värdet är. Det är de
stackare som kanske inte har så mkt koll, som får betala dyrt för ibland
halvtrista auktionsdjur. Och det, är okej så länge säljaren lagt alla
korten på bordet. Och det händer ju väldigt ofta tyvärr, att säljare
stoppar de dåliga korten i fickan och låtsas som att det regnar. Neeeeej, alla
auktionsdjur är inte dåliga. Många är det, men man kan göra
kap också. Fattar
alla nu vad jag menar? Jag har tjatat om samma saker ett par gånger på
olika sätt nu för att verkligen vara tydlig, men jag vet att detta ändå
kan vändas till att jag är emot importer eller att tjäna pengar. Jag är
"bara" emot att man luras, ljuger och bedrar.
Och att man i nästa led snyftar och säger att folk säger/skriver saker de
inte sagt/skrivit och hävdar mobbing och söker sympatier.
Det är "bara" det. Det sketna beteendet, oftast inte personen i
fråga. Skillnad på sak och person. Och, jag har inte, och kommer inte,
sagt att detta alltid sker i affärer med vissa. Nog tjatat? Idag
stormar det som bara den här och snö kom det. Isblandad snö som kom
horisontellt = inte så skönt och mysigt att kvällsfodra direkt. 
Men, om det nu bara kunde få fortsätta vara lite minusgrader kanske all
den underbara snön kunde få ligga kvar. Så rent och fint...
Men lagom är bäst, kommer det för mkt klagar man ju såklart på det med.
Det
var inte lätt att fylla höpåsarna ikväll, de fladdrade liksom en del.
Men hästarna verkade njuta av vinden iaf. Trots snön. De äldre stod på
hästars vis med rumporna vända mot den värsta blåsten, medan
unghästarna lekte och inte bekymrade sig vidare mkt alls. Bimbo
har blivit riktigt rolig nu, hon kommer studsande och går snällt in i sin
box. Kan bero på att jag har med mig gott att lägga i krubban, men det
låtsas vi inte om isf.
Epok är en jättemysig liten häst han med, även om han gärna busar och
nyper tag i benet om man inte ser upp. Jag är faktiskt, om man får säga
det,
väldigt nöjd med dem båda. Jag är skeptisk
till att åka med Pandora på vinterutställning... Hon är för tjock, för
pälsig och ja... jag är inte helt nöjd kan man säga. Jag är inte
missnöjd med hur hon ser ut så, utan hur hon ser ut i vinterskrud och
trivselhullet utställningsmässigt alltså. Men vi får se. Åker jag, så
åker hon. Så får vi väl se hur det går. Jag tror dock att hon gör sig
bättre sommartid. Hästarna fick ett par
säckar morötter i present av "våran" Lasse och jag kan gå i
god för att de blev mkt tacksamma för presenten. Tack Lasse! Jag
vill också passa på att säga: Mamma, du är väldens bästa och jag
älskar dig! "Humor
is our way of defending ourselves from life's absurdities by thinking
absurdly about them."
Lewis Mumford |
