2008-08-30 (22:45)
Ännu ett par långa och minst sagt händelserika dagar... 

Natten mellan onsdag och torsdag blev min tandvärk outhärdlig. Ja, jag borde dragit ut den för väääldigt väldigt länge sen. Men olika "omständigheter" har gjort att den sitter kvar, eller ja, nästan sitter kvar.
Jag hade så ont så jag inte visste vad jag skulle ta mig till. Jag halsade flytande Alvedon men inget hjälpte vidare mkt. 
Jag insåg att nu fanns ingen återvändo, det var tandläkaren akut på morgonen efter eller så skulle jag bli galen av smärtan.
Klockan 3 eller 4 (minns inte riktigt) på morgonen var jag desperat. Jag letade efter tänger, vad som helst som man kanske kunde dra loss den lösa tanden med. För lös var (är) den. Men, jag har ju så förbaskat liten mun (tro det eller ej) att jag inte kunde få in en tång i munnen och vrida den så pass att jag fick ett bra grepp. Vilket visade sig vara en jäkla tur tydligen. På morgonen hängde jag på låset, helt vimmelkantig av smärta och smärtstillande plus att jag igen fått feber, vilket jag dragits med ett bra tag nu av och till.
Tandläkaren kände och klämde på halsen och kinden (det var en stor bula på kinden) och sedan röntgade hon tanden. Den har släppt från käkbenet och skall vara plättlätt att dra ut sa hon - men, hon vägrade. Jag höll på att få frispel totalt. Jag blev fullkomligt vansinnig! Men när jag lugnat mig (stackars tandläkare) förklarade hon och visade mig varför .Jag har en inflammation i hela den delen av käken och ut i kinden och upp mot örat. Varfyllt... Så om man tar loss tanden, så smiter tydligen farliga bakterier ner i halsen och det kan tydligen vara väldans farligt?
Jag gav mig dock inte förrän tre andra tandläkare sagt samma sak på mottagningen. Så jag fick gå därifrån med tanden kvar i munnen och hämta ut antibiotika a'la dunderkur och smärtstillande a'la paradis!
Så nästa vecka kan jag ta bort tanden. Det är inte så illa med smärtan nu, men missar jag att ta smärtstillande efter de 8 tillåtna timmarna så gör det skitont direkt. Vilken jäkla historia! Låter helt vidrigt, och det var det också. :-) Jag har sällan tyckt så synd om mig själv som då. :-D

Igår fixade jag och Rebecka iordning Jinx inför dagens utställning, vi hann precis bli klara innan himlen öppnade sig! Sedan var jag hemma en stund och åkte sedan vid 18-tiden mot Karlstad och familjen Hellgren. Väl där stallades Jinx i en stor halmad box och jag och Ingrid satt "ett tag" och pratade medan tiden fördrevs i väntan på att AC och Hazzla skulle anlända. De hade ju startat mkt senare än jag, så stackars Ingrid studsade i säng medan jag väntade på dem vid en bensinmack för att visa vägen. Jag hade en ljudbok att lyssna på så det var en trevlig väntan.
När de väl kom och vi stallat in Hazzla i sin box så kröp vi ner under våra täcken, i baksätena på våra respektive bilar. :-)
Lätt mör i morse kan jag lova, och febern hälsade på en stund igen. Jag var helt dimmig emellanåt av smärta, men jag kunde ju inte ta de fungerande smärtstillande eftersom jag skulle köra bil hem idag. Så Alvedon fick duga skapligt.

Hur som helst. Idag visades Jinx alltså. Huvudskälet till denna visning var att jag ville att han skulle få komma ut en gång innan premieringen för att "öva" lite. Och han skötte sig exemplariskt, jag är så glad att han är så lätt att hantera i alla lägen. 
Sedan visade Angelica (TUSEN tack!) honom och jisses - han fick 42 poäng! :-O Jag blev så GLAD! 
Han gick efter Garant i hingstklassen och vad gör det, när man får 42 poäng! Då kan jag på sist i en klass på 20 hingstar utan att känna mig det minsta missnöjd. Min fine kille!

Garant vann förresten som bekant hela "alltet". Grattis Ingrid! Så skoj, särskilt med tanke på ägarinnans skumma inställning tidigare under veckan :-)
Reserv blev vackra lilla Enya - grattis Maria/Maria o Emil! Grattis också till Humledals fina poäng på Hazzla samt Annettes championat för Eros! Och givetvis till alla andra nöjda!
En välordnad utställning, med trevligt folk och en superfin anläggning! Dit åker jag gärna igen.

Men nu ska jag sova. Natti natti!

2008-08-27 (04:10)
Jättetack till alla gratulationer efter premieringarna, det är väldigt uppskattat!

Jag är fortfarande lika glad för detta, kan inte påstå att jag smält detta riktigt ännu. Känns helt osannolikt...
Jag vill återigen tacka Hanna för hjälpen hela helgen. Tusen tack!

Idag fick jag ett preliminärbesked som kanske kan påverka vår tillvaro positivt framöver, men det är bara preliminärt och eftersom jag varit med förr så räknar jag inte med ngt alls förrän jag har alla papper klara. 

Pyspunkan på bilen var ingen liten grej visade det sig. Vi åkte tillbaka till Däckia som lagat hålet (trodde vi ja) innan riksen. Denna gång tog de av däcket och kollade på det. Tur. På insidan var det en "bula" som buktade ut och där hade alla trådarna i däcket gått av och däcket hölls enbart ihop av gummit. Han vägrade släppa oss med det däcket och vi åkte på att köpa ett nyare däck. Tack o lov inte ett sprillans.
Han sa, och det kunde vi ju själva förstå/hålla med om, att det var livsfarligt. Det skulle förr eller senare smälla. Tänk om det smällt när jag kört i hög hastighet med släp? Usch! Nåväl, nu har vi fräscha (läs dugliga) däck runt om igen. Nu är det ett annat problem dock. Igår då jag körde till dagis, så drog jag ned min ruta och "KLONK" så rasade rutan. Nu måste den lagas också. Alltid, alltid, alltid är det något som skall jävlas bara en aning. Men nu orkar jag inte ens hetsa upp mig - det är bara att gilla läget. :-)

Vi har påbörjat, igen, omflyttningen här hemma. Vi skall byta rum med varandra lite kors o tvärs, och det är inget man gör på en kvart direkt. Jisses vad grejer. Jag trodde i min enfald att alla de säckar med skräp vi kört till tippen skulle märkas av - men icke. Det finns lika mkt till... Man kan ju bli nedstämd för mindre. Men, bara att rycka tag i sakerna och flytta på dem. Förr eller senare blir det väl klart. 
Det hade varit enklare om alla barn var förflyttade en hel helg eller så, för allt man plockar undan, det dyker på ngt mystiskt vis upp igen när de är hemma. Det blir minst sagt en del dubbelt arbete. 
Tilde skall äntligen (enligt henne) få byta till sin juniorsäng. Min mardröm. Hur ska man kunna slappna av och sova nu? 
Visserligen har hon varit högst kapabel länge att klättra ur sin nuvarande säng, men efter sista gången hon föll med näsan före i golvet har hon inte vågat = lugn och ro! Nu kommer hon springa som hon behagar i huset om vi inte hör henne. Det lär inte dröja många ggr innan hon inser vitsen med att smyga tyst som attan till övervåningen. Jag får montera upp bjällror i hela trappen så jag hör henne och låsa alla dörrar: ytterdörr samt till veranda/balkong. 
Hon är iaf överlycklig över sin nya säng. "En stor säng, jag är stor, jag är tre år!"

Jag börjar tro att det sista stoet inte är dräktig trots allt. Antingen det, eller så är det dags snart - för magen är "borta". Eller kanske beror det på att hon är grymt fet, så den inte syns? Nä, jag är beredd på det sämsta läget, med tanke på hur allt annat varit med henne hittills. Jag vet att det finns ett par som tycker det är skitkul med allt som gått snett (skadeglädjen är på topp), men jag tycker verkligen inte det är roligt med sånt här. Personligen har jag svårt att garva åt när andra blir besvikna/blåsta/ledsna. Men jag bjuder på det. Jag hoppas det mesta kan rättas till med tiden. 

Gamla Kola börjar tappa i hull, det är nog närmare slutet än jag egentligen önskar. Men så är det väl alltid. Hon skall få sluta på "topp" iaf, och inte hinna börja må dåligt. 

Våra "förkylningar" har inte gett sig ännu. Dags att samla flocken och åka och ta lite prover tror jag, kanske behövs lite starkare resurser för att få bukt med detta. Jag har varit däckad sedan riksen och det börjar bli lagom irriterande. Orkar ju ingenting alls. Vill helst bara ligga o får andnöd så fort jag går snabbare än i zombietakt. Jag har iom detta en hög med dåligt samvete att ta itu med så fort jag orkar. Ringa alla jag lovat ringa osv. Snart så...

Nu är det kanske möjligt att sova en stund. Snart ska ju barnen upp och till skolor/dagis. 

2008-08-24 (17:15)

Ännu tröttare och ännu gladare. Jag har aldrig varit med om ngt liknande, snacka om nervpress. Det enda som slår detta är nog Jinx godkännande förra hösten, då var jag (hur det nu är möjligt) ännu mer nervös.
Idag hade jag med mig Belinda och Bianca till Enköping. Där fanns också Jenka, som ägs av Jossan på Sörtå. Hanna, som tyvärr inte var direkt kry, ställde upp även idag och visade B&B åt mig. När de gick på ring i slutet var jag rätt okej, ända tills Belinda fick ta täten. Bianca gick som tvåa och Jenka som trea. Jag gick och tyckte det var så synd att Jenka gick efter mig, för jag tyckte hon var så fin och i min värld fanns inte att diplomen skulle räcka hela vägen. Sen bad domaren Jenka att kliva fram ett steg, och då började jag hoppas - kanske kanske kunde de båda få diplom. Om någon alls skulle få det vill säga, jag var så nervös och det bara rann om mig, jag var verkligen hyperstressad av situationen. Ja jag är larvig, men jag tycker det är ganska jobbigt...
Sen fick de diplom alla tre!
Helt otroligt!
Jag trodde knäna skulle vika sig när jag fick höra Biancas poäng och insåg att alla tre fått blågula rosetter. Fy fasen så himla roligt!
Nu äger jag ju inget av dessa tre ston längre, men jag har ju fött upp dem så jag är minst lika glad som deras ägare. GRATTIS till er alla tre!
STORT tack till Hanna som trots illamåendet ställde upp och visade! Grattis till Tomas o Kerstin också, som även de fick diplom idag.

Fyra diplomdöttrar för Bonzo i år, så himla kul!  Vilken helg!
Det är så roligt (fan vad jag tjatar) att alla hans visade döttrar på premiering fått så bra resultat. 4 diplom och 3 med 39 poäng. Ganska bra utdelning tycker jag.

Helgens resultat:
Ekskogens Pandora 41 poäng = Diplom
Ekskogens Belinda 42 poäng = Diplom
Ekskogens Jenka 41 poäng = Diplom
Ekskogens Bianca 40 poäng = Diplom
Ekskogens Klistra 39 poäng
Furunäs Roxie 39 poäng
Furunäs Roma 39 poäng

2008-08-23 (18:30)
Urtrött och skitglad, men skriver bara korfattat idag och fortsätter i morgon efter premieringen i Enköping.

Pandora fick sitt diplom idag på Jälla, och det är detta som jag är så glad för såklart. Fina fina Piccis dotter, det känns så roligt!
I morgon Belinda o Bianca, skall åka o fixa dem nu.

Tack till Hanna, Eva och supersprayaren Lotta! Tack till alla er andra för trevligt sällskap! Och till Jenny som bokstavligt talat kastade sig in med pedikyrverktygen! :-)

2008-08-20 (00:55)
Feber och förkyld som attan. :-(
Antar att det är priset jag fått betala för att jag tillbringade två nätter i bilen i kombination med regn och lite sömn?
Nåja, det ger med sig.

Riksen var urkul på de flesta sätt. Inte för att jag såg vidare mkt av de vackra hästarna där jag satt under mitt tält bakom rosenbuskarna. :-)
Jag fick läsa poängen på deras protokoll istället vartefter de bedömdes. 
Jag såg däremot ngt som Tilde skulle velat se: Bamse på sin drake! :-)
Eller kanske var det tur att hon inte såg det. Hon hade kanske strippat stackars Signe på Bamsedräkten och tjuvat med sig draken hem. Jag tvivlar på att han hade velat bo i hennes rum och matas med köttbullar. :-D 
Hur som helst, de vann maskeradklassen och det var med all rätt tyckte jag. Inte bara för att det var Bamse, utan också för att dräkterna var så välgjorda. Jättefint!
Det var även draken (Riccardo v.d. Langenhorst) som blev BIS och reserv blev Mathilda v.d. Römer. Båda väldigt vackra! Grattis! 
Grattis också till alla andra som var nöjda med sina resultat!
Den största behållningen var ändå umgänget i "Base Camp" och jag har inte garvat så mkt på länge. En del glassar kommer för alltid vara förknippade med vissa personer. Kan man köpa en lakrispuck utan att flina någonsin mer? Tror inte det.
Tack så jättemycket för allt alla - ingen nämnd ingen glömd. Goda vänner gör livet väldigt mkt lättare, roligare och trevligare. Tack!

Satt o skrev i lite gästböcker och plötsligt bestämde sig min dator för att det inte går. Så dem jag missat - det är inget personligt från min sida. Det är min kära PC som tjafsar emot. :-/

Eftersom jag legat sjuk har inte mkt annat kunnat hända alls. På ngt plan.
Däremot måste ju allt "trevligt VS otrevligt" balanseras och det fixades ikväll. Jag fick skriftligen veta att jag inte bör ha åsikter om en förenings verksamhet (inte SSS eller regionalt). Inte får jag fråga om det är ngt jag undrar, för då är det ett direkt påhopp, och inte får jag tycka att ngn gör ett bra jobb eller fråga varför ngt görs på ett visst sätt. Jag får heller inte fråga varför inte fler ställer upp eller säga att jag tycker det är viktigt att man backar upp varandra när man sitter i "samma båt".  Jag tror att jag trampade på en redan öm och infekterad tå. Det var väldigt synd och klumpigt av mig, men nu vet jag bättre. Jag tycker verkligen att folk har väldigt lätt att ta minsta lilla för påhopp. Att svara på inbillade påhopp med direkta otrevligheter, det är sånt som kan göra den mest luttrade rätt ledsen och besviken faktiskt.
Jag tycker också man skall vara mkt mer försiktig med att anklaga folk för just detta. Annars kan man ju snart ta minsta lilla fråga som ett påhopp. Eller om ngn skriver ens namn, är man personangripen då? Även om ngn bara ställer en enkelt fråga riktad till en enskild person? 
Vad händer om man får ett mail med 10 frågor i en lista - är det trakasserier då? 100 frågor = mordförsök? Men så blir det när man sitter o hetsar gemensamt över saker. Snälla nån, tagga ner! 

Nu ska jag nog sova.

2008-08-14 (14:45)
Nu är de sista stona ultraljudade.
Pandora, Livia och Xenia var de av "mina" som kollades och de var dräktiga, förutom att det på Xenia inte kunde bedömas om hon resorberat eller om där var foster ännu. Nåja, det kanske är en välgärning, men jag hade gärna haft en avkomma av henne med Jinx. Hoppas hon tar sig nästa år annars...

Gäststona som kollades var alla dräktiga! Jag är så glad!
Man vet ju aldrig, som med tex Jinx, det är hans första säsong som sagt. Men han sätter iaf föl, och det känns ju väldigt bra. Nu hoppas vi bara att alla bär fram sina föl hela vägen. Till och med "krångelstoet" är dräktigt och nu kan de allihop åka hem! :-)

Barnfri semester i helgen för min del, skall bli väldigt skönt. Hoppas bara att allt klaffar.

2008-08-11 (00:35)
En lååång dag igen...
Epona och Eloge skötte sig faktiskt ganska bra och resultaten var inte bara ganska bra, de var toppen!
Epona som klassvinnare trodde jag inte, och inte heller 41 i det skick hon var. Urmjölkad och dessutom ur form på förmiddagen. Hon stukade till sig till slut, efter en gigantisk hög på parkeringen, och var i riktigt fin form igen på eftermiddagen. Skönt, jag blev lite orolig en stund där på dagen. Medan hon var så där hängig så "gröptes hon ur" i flankerna också, så där som de kan se ut om de druckit dåligt. Så jag trugade med vatten och det gick väl sådär.
Hur som helst så påverkade detta faktiskt inte själva visningen nämnvärt, hon var trött men det var allt. Annars bjöd hon till. Men då detta släppt, så var hon sådär "underbart" bänglig igen på eftermiddagen. Skönt att det inte var ngt allvarligt! När vi kom hem höll jag koll tills hon släppte hon en rejäl hög igen, sen åkte jag hem, så allt verkar fungera perfekt.
Hon fick iaf 41 poäng och jag är så himla glad för det, för som sagt, det trodde jag inte. Jag var nervös för att hon inte skulle hålla guld ens...
Jag vet, man ska inte åka när de är i det skicket egentligen, och kvällen innan övervägde vi allihop ett tag att stryka oss. Men det som drog var att få Eloge visad. Och visad blev han. :-)
Han gick på 37 poäng, men med en himla trevlig kritik. Särskilt den muntliga. Domaren gillade hur han såg ut, men det han föll på var att han skruvade ordentligt bak. Helt överens med det faktiskt. Och en annan stor vinst av denna utställning, är att han nu är helt ledbar. :-)
Det ska bli roligt att se hur han utvecklas framöver.
Jag gillade bedömningen idag, mycket. Jag menar inte just för att vi vann vår ena klass, utan jag gillade sättet som "vår" domare tittade på hästarna på. Det kändes som att man fick väldigt mkt bedömning för pengarna. Låt vara att de gamla rutinerade domarna som dömer dagligen under högsäsong inte BEHÖVER titta lika mkt, det behöver säkert inte denna domare heller för att bilda sig en uppfattning. Men jag gillade att denna domare tog sig tid och gick igenom hela hästen. Lyfte på svansar o manar (till ägarnas förskräckelse - FRISYREN!), gick runt och kollade en massa och kände o klämde. 
Visst smittorisk o allt vad det nu heter - men bortsett från det, så kändes det som att hon hade full koll. Och när det känns som att domaren har full koll, då kan jag ta till mig bedömningen och acceptera den - nästan (bara nästan) oavsett resultatet. Klart man inte alltid håller med. Till exempel fick en hingst under dagen mkt lägre poäng än vad jag kunde begripa. Kanske tur man inte är domare själv, för jag hände inte med vid den bedömningen. 
Hur som helst, det var roligt att få hästarna bedömda idag. Tusen tack till alla som hjälpte till så de kunde visas. 
Och stora grattis till alla dagens vinnare och övriga som är nöjda med sina hästars resultat.

Det obligatoriska stoppet efter utställningen var riktigt trevligt (denna gång med), om än ganska kallt och stundtals blött. Varför skulle det börja regna just då?! 

Nu dröjer det ett tag innan jag behöver släpa på ngt fyrbent till utställning, det känns skönt - för en aning mättat är det, och en aning trögt känns det att motivera att åka just nu. Däremot vet jag ju att det går över, och att man får tillbaka gnistan hela tiden, men just nu är det ganska skönt att det dröjer.

Jani har börjat jobba igen, och snart börjar barnen på sina "ställen" också. Jag ser SÅ fram emot egen tid hemma igen. Att bara få vara. Jag känner verkligen att det inte funnits direkt utrymme för att vara själv och ladda om. Och utan egen tid så fungerar jag inte lika bra alls. Men snart så...

Nåväl, tack alla inblandade för en kanontrevlig dag!

Lite tråkigare sidor av livet finns ju såklart alltid. Min systers häst är fortfarande inte bra. I morgon skall hon röntgas för att kunna få en "dom". Det ser inte så ljust ut vad det verkar som. Jag tycker så synd om Charlie (hästen) och om min syster. Så jäkla onödigt tragiskt. Jag håller tummarna ändå, så länge det går.

2008-08-05 (00:30)
I morgon är det dags för utredning av äldsta dotterns problem med "ätandet". Jag är så jätteskeptisk till att de kan hjälpa oss, men jag skall lyssna på deras förslag. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag har fel, att det finns metoder som kommer att fungera. Jag håller tummarna... 

Snart är det dags för Köping, och vi skall gå i första klassen på morgonen. Skönt, för som det är nu med så oerhört mkt att göra så kan man alltså åka hem innan allt är slut om man vill. Men det brukar jag aldrig även om jag kan, men det lät bra iaf.

Bilden på framsidan föreställer förresten Tilde på Bluemull. Hon dansade av glädje över att vara där igen, hon bara älskar att åka dit och tjatar hela tiden om att vi ska åka tillbaka. :-)
Även om Tilde var mer vild än tam när vi nu var där, är det så skönt att det trots allt är öppet för hela familjerna att åka dit. Att man får ta med sig sina barn och att de får rasa av sig så mkt de orkar. Nästa år blir det förmodligen lättare, då hon kan vara med de större barnen mer och på ett annat sätt.

Planerna inför aktiviteterna 2009 pågår för fullt och vi återkommer när vi bokat upp det vi nu har på gång. Inom Öst alltså. 

Funderar fram o tillbaka på hur jag ska göra med en anmälan till utställning. Vet inte hur mkt jag orkar med och inte heller hur mkt jag kan "slita" på sponsringen. Hittills har jag levt ganska mkt på de "innestående" bensinpengar jag haft att röra mig med. Snart finns inte mkt kvar, så nu måste jag börja prioritera, jag kan inte gärna tumma på familjebudgeten och ta till hästeriet. Det är trots allt en lång höst och mkt roligt att åka på om man vill, så jag måste fundera lite till. :-) Ett ändå ganska angenämt problem.

De stora mängderna regn som kommit de sista dagarna var guld värda! Snacka om att gräset svarade direkt och satte fart att växa! Plötsligt är det grönt igen, där det innan var brunt eller gult. 
Nästan alla ungston (o Kola) går ju i en egen hage just nu och där är det verkligen ingen brist på mat. I den hagen finns det så mkt att de har att göra länge till.
Tyvärr, om man tänker på treåringarnas bukomfång - de som skall på premiering snart :-(
Nåja, jag har ingen lust att svälta dem heller... de får väl ner omfånget lite dagarna innan premieringen kan man hoppas. För då ska de ju stå inne.

Xenia tog inte regnandet vidare bra. Hon frös som tusan idag och fick klä på sig regntäcke. Hennes son tyckte att hon såg väldigt konstig ut och gjorde tappra försök att klä av mamman igen. :-)
Med detta i minnet bestämde jag mig snabbt för att enbart låta Epona "tvättas" ytligt inför Köping. Nu är det så pass sent på säsongen och iaf mina hästar brukar frysa när det blir kallare om de badas för sent på sommaren och inte hinner återfetta hud och päls ordentligt innan hösten/vintern är här. 
Jag tycker inte det är lika viktigt att de är jätterena under de 10 minuter de bedöms, som att de håller värmen under den kallare perioden. Täckade ponnyer är ett undantag så då får de bli så. :-) Och ja, har man dem på stall vintertid är det en annan sak - jag talar bara utifrån min situation, med ponnyer på lösdrift. 

Jag är väl en av få som kan säga detta just nu, men snart är det dags att fölvaka igen... :-/
Med allt som framkommit sista tiden har jag blivit ganska nervös inför denna fölning, och hoppas nu att allt skall gå smidigt och bra. Och att inga av skadorna som hon haft för länge sen skall göra fölningen komplicerad. 

Nästa vecka är det ultraljudsdags igen. Och så letar jag visarhjälp till treårspremieringen... Och så måste Jinx i selen igen efter sommarlovet. Suck, mina dagar skulle behöva 10 timmar extra...

2008-08-04 (01:45)
En på många sätt alldeles underbar helg är över. 
Jag och de två yngsta döttrarna åkte till Borgstena i lördags. Vi åkte via "Sparre" och plockade upp AC och sen raka vägen ner, lite senare än planerat (oj så ovanligt) eftersom jag till slut lyckades somna och FÖRSOV mig! Men det var det väl värt, för jag kunde knappt sova natten som var nu tyvärr. För varmt och på helspänn för att Tilde skulle vakna och börja "joddla" så att hon väckte alla andra.
För andra året i rad serverades vi mängder av god mat, umgicks med massor av människor som delar samma intresse och fick lyssna på två riktigt bra föredragshållare. Det var verkligen intressant, även om jag missade Annika Strindgårds föredrag till största delen och bara kunde lyssna med ett halvt öra från dörren. Jag hade ju Tilde med mig, och hon riskerade att sabotera hela grejen med bland annat en osmord och mkt gnisslig trehjuling, så det var bara att förpassa sig utom hörhåll. Men jag hade räknat med värre uppvisningar från hennes sida, så jag är helnöjd ändå.
Den influgna föredragshållaren från Skottland var också väldigt intressant att lyssna på. Hon sa mkt tänkvärt och hon berättade en del om sin avel och om hur hon ser på/dömer shetlandsponnyer på utställningar. Det är himla skoj att höra hur andra tänker och gör. Och alltid lär man sig en massa nytt.
En del saker kan man kanske tillämpa själv till och med... Den som lever får se.
Jag är lika tacksam och imponerad i år, över att familjen Persson öppnar sitt hem för alla oss. Alla kan komma och gå som de vill överallt. Totalt öppet och man kan inte annat än känna sig väldigt välkommen. Själv skulle jag tycka det var rätt jobbigt om det sprang folk överallt i mitt hem dygnet runt. :-)
Stundtals kan jag dock önska att familjen hade minst en toalett extra :-)
Tack skall ni ha för denna helg och inte minst för sängplatserna!
Det var precis som förra året ganska många "deltagare" och skratten hördes långt in på natten, lite här och var.
Jag kanske låter lite väl lyrisk, men det är så det känns. Jag har haft väldigt roligt!
Kul att det kom så många "nya" ansikten också. Hoppas ni, och många andra, återkommer 2009!

En annan, helt fantastiskt underbar, händelse denna helg var REGNET! Äntligen! :-D

"Nothing I ever do, nothing I ever see, nothing I ever feel, nothing I ever know, will ever be as worthwhile to me as my children."
Liane Holliday Willey

2008-08-02 (02:55)
Alla sover, men inte jag. Jag skulle utan problem kunnat sova nu, om det inte vore för stress och värme. Varför jag blir så stressad så fort jag ska någonstans vet jag inte. Förmodligen beror det på att det är så mkt folk på samma ställe, eller så beror det på att jag ska ha min yngsta dotter med mig. Jag bävar...
Hon är inne i en mindre rolig period nu, när hon är med mig. Tjurig och grinig, som hon aldrig brukar vara. Men så snart det finns annat folk i närheten, då strålar hon och beter sig sådär trevligt som hon kan när hon vill. 
Jag är så förbryllad över hennes förmåga att skita ner sig. Jag klädde henne i en ny fin sommarklänning idag och då vi på vägen hem från stallet stannade vid affären så låg hon och krälade på golvet och gjorde gud vet vad...  Jag försökte agera lite prydligare sortens förälder och beordrade henne på fötter med orden "det är smutsigt på golvet, du skitar..." och då avbröt mellansystern förnuftigt med "det spelar nog ingen roll, den där klänningen är säkert förstörd och Tilde ser ut som om hon aaaldrig duchat". Vid en mer klarsynt titt på min avkomma så kunde jag konstatera att så var fallet, värre än vanligt. Hon var svart/grårandig över all hud som inte var täckt av klänningen, hennes hår var skitigt, brunt (hon är ganska blond eg) och klänningen, ja det var tur den var på rea, för den lär aldrig att gå att få ren. :-/
Men hon har roligt i stallet iaf, så lite skit får man leva med. :-)

I det privata händer saker med buller och bång, så snabbt att vi inte riktigt hänger med. Det är tur att vi har varandra och att vi är så pass säkra i vårt förhållande att vi tål allt detta. Ja jag har sagt det för, men det är sant. Om vi inte varit det hade man inte pallat. Mer än så skall jag inte gå in på här. 
Folk dör, folk blir dödsjuka, folk bedrar varandra, folk är som folk är... Man hänger inte med och man blir bara så ledsen över allt som händer runt omkring. Även om det inte är i den absoluta nära kretsen, så påverkar det. Och man kan bara titta på och försöka klämma fram en och annan tröstande klyscha.
Även mer avlägset berör en del saker. Som bortgången av en person i shetlandskretsar jag gillade en hel del. Så tragiskt. 

Bilen är lagad, för en massa pengar vi inte hade. Så snart man tror att man kanske skall kunna lösa en skuld eller två - då händer ngt annat. Förbannat.
Bensinpumpen gick sönder och lagningen inkl pump kostade 6400:- plus lite andra småsaker runt omkring. Nu är det ju så jävligt att vi inte klarar oss utan bil. Så vi var tvungna att tillfälligt ta pengar som skulle gå till annat (till sådana saker som telefonräkningen etc), så nu ligger vi back igen - ännu mer. Fan så jävla irriterande! 
Ja ja, vi reser oss igen, det brukar vi göra.

Men det finns som alltid de med värre problem. Som de som fått ta sina hingstar ur avel pga olika anledningar den sista tiden. Stackars er! Men jag måste instämma med många andra - STRONGT! att ta sitt ansvar på det viset. Men fortfarande fruktansvärt tråkigt för alla inblandade, hingstägare/uppfödare/ägare till avkommor osv... Jättetrist!

Helgens resa närmar sig, bara ett par timmar kvar - dags att försöka sno åt sig iaf ett par timmars sömn...