Egotrippen, en slags blogg

Valborgsmässoafton

Sista april har det hunnit bli, vad snabbt det går. Det känns inte alls länge sedan som det var svinkallt och vitt. Idag (igår för den petiga) var det riktigt kallt, jämfört med det sommarväder vi haft ett tag nu. När jag körde Tilde till dagis så började det regna, och jag höll tummarna. Hårt. Men rutan på bilen blev knappt blöt av de futtiga dropparna. :-( Och i stallet, över hagarna, kom det säkert inte ens så "mycket" som här. Nu behöver vi verkligen regn, som alla andra runt omkring.

I kväll ska vi försöka ta oss till någon majbrasa, så att Tilde får se. Hon minns ju inte alls från förra gången och fattar inte alls vad vi pratar om. Det blir förmodligen bara jag, Jani och Tilde här under kvällen. De stora barnen vill i vanlig ordning knappast umgås med oss. Och de andra två "halvsmå/-stora", är borta de med. Lugnt och skönt kanske?

Ikväll har jag suttit och uppdaterat lite här och där, bland annat lagt in bilder på de första BRUCH-belönade ponnyerna. Inte alla givetvis, jag hade väl bilder på kanske knappt hälften. men det är alltid något. Jag blev i alla fall imponerad av en grej, och det har jag blivit förr med. Stuteri Emmero hade fem ponnyer som meriterat sig på travet för sina BRUCH. Och jag tycker det är så "ballt" att deras ponnyer verkligen bevisar, kristallklart, att vackra ponnyer springer bra på travet - utan att behöva se ut som vinthundar i kropparna alltså. Dessa fem BRUCH-belönade är ju levande bevis! Många av deras travponnyer kombinerar sina tävlingar på banan, med att plocka bra poäng i utställningsringarna. De är samtliga både Diplomston samt har erhållit SUCH-titeln. De är snabba och rörliga ponnyer fast de får se ut som riktiga shettisar "ska". Jag blir så irriterad på alla bittra människor, som håller sina travshettisar i jättehög kondition. Alltså utan minsta tillstymmelse till extrahull och sedan gnäller och skäller, då de får låga poäng på utställning. De (en del, inte alls alla) hävdar högljutt att domarna skall kunna döma rättvist ändå, för shettisen skall man kunna bruka och tävla. Visst, men när en del ser ut som tyska sportponnyer och man klagar, så har man kanske inte vidare mkt självinsikt.
Och jag kommer fortsätta vara "emot" detta, för som sagt: se på ponnyerna jag nämner ovan, som kan springa fort trots att de är i bra hull och verkligen ser ut som riktiga Shetlandsponnyer. Tummen upp för Emmero, och för många andra som också med framgång kombinerar tävlande med utställningar.

På måndag måste jag ta Alba till veterinären. Hon har varit konstig på sistone, dricker massor och verkar inte ha riktig koll på sina egna tassar alltid. Känns ju en aning oroväckande.
Apropå veterinärer, så har min skadade unghäst fått stygnen plockade nu och allt verkar läka bra. Det känns ju väldigt skönt måste jag säga.

På fredag öppnar jag den "gyllene grinden" till första delen av stonas sommarhage. Där finns inga mängder gräs ännu, men tillräckligt iaf. Vi kommer att fortsätta fodra ett tag till, så länge de behöver och vill ha vill säga. Men med tanke på hur de trånar vid grinden varje dag, så lär det dröja innan de går tillbaka till vinterhagen. Så fort man kliver in i den hagen som leder till grinden med stort G, så kommer de sättandes. I helgen bytte Kenneth just en av grindstolparna vid denna grind. Då stod alla ston tätt, tätt ihop i en stor klunga och var halvt "nippriga". En del stod och skrapade uppfordrande med framhovarna, i irritation över att han aldrig öppnade. Vilken stil av honom. Men så här är de ju varje vår, och de vet ju så väl vart just den här grinden leder. Men nu är det nära, en dag kvar! :-)

Inte en dag, men 10-14 är det kvar tills det skall börja dra ihop sig för ett par fölningar igen. Fy bubblan vad jag önskar att allt skall gå bra med resterande ston och föl. Jag är så himla nervös...

Nu ska jag nog sova en stund, innan det är dags att bege sig till dagis igen.

Vattkoppor & rackartyg

Leon är återigen i karantän. Han har fått vattkoppor, och tur i oturen upptäcktes dessa under ett besök hos hans mamma. Tur därför att vi kanske slipper få hit smittan och därmed bli stående med fler sjuka barn. I och för sig är det ju bara en tidsfråga, de som inte haft det ännu kommer ju förr eller senare att drabbas. Men ändå... Jag tycker bara så synd om Leon, för han missar så mycket i skolan igen och så vet jag att han hade velat vara med på olika saker på hemmaplan.

To fight and conquer in all your battles is not supreme excellence; supreme excellence consists in breaking the enemy's resistance without fighting.
- Sun-Tzu (~400 BC)

Rackartygen står som vanligt Tilde-Vilde för. Jag brukar oftast tycka det mesta är skapligt harmlöst och skrattar mest åt hennes busstreck. Nåja, jag skrattade inte jättemycket när hon smetade in toalettringen med tandkräm. Jag hade kanske skrattat om det inte varit jag som besökt toan strax efter detta. Visserligen lärde jag mig att vara väldigt vaksam innan jag sätter mig någonstans där hon rör sig fritt och det kanske jag har nytta av framöver. :-) Men i söndags när vi var i stallet skrattade jag inte heller så värst mycket. "Gubben" som har sin verkstad i ena hörnan av stallet, hade lämnat en dunk med olja utanför verkstaden. Han är mkt noga med att hålla sina grejer i sitt hörn och håller farliga grejer inlåsta. Men han hade nog inte räknat med Tildes starka nypor. Vill hon ha upp ett lock, en kork eller vad det må vara, så löser hon det. Så även denna gång. Tilde hade fått en rosa Bamsetröja av Ulla i lördags, som hon var oerhört glad över och bar på söndagen. Den är väl rätt förstörd nu... Tilde, tillsammans med kusinerna Hugo och Matilda (plus en kompis till Matilda) satt oskyldigt och lekte på en stenhäll utanför verkstadens dörr med lite stenar, trodde vi. När vi råkade kasta ett lite skarpare öga på deras lekar, såg vi att Tilde var alldeles svart om händerna och snabbade oss dit. på vägen hinner vi såklart se den öppna dunken ligga intill dem... Med ett par pölar av olja på marken - PRECIS bakom min bil! Tack och lov, var det inget på bilen, men desto mer på min dotter. Sabla rackartyg! Tilde själv kunde inte riktigt begripa uppståndelsen, det är ju faktiskt roligt att måla... :-/

Innan oljemålningarna startades, hade Nicke varit och hämtat Emmy och då också tagit lite kort på Tilde som cyklade runt på stallplanen. Hon är en riktig linslus, som de flesta barn i den åldern, och poserade glatt och så länge det krävdes. Tills minneskortet tog slut. Två av bilderna finns på framsidan. Det finns fler, där hon poserar med ena foten på styret m.m. Jag måste se till att komma iväg till Nicke så han får ta lite "studiobilder", det vore ju så roligt att ha kvar. Endast latmasken hindrar mig från att få det gjort.

Kex släpper sedan i söndags sin dotter och är inte lika ängslig längre. Hon står lugnt och betar medan dottern far som ett yrväder upp i skogen, ner för berget och lååångt bort från mamma. Det var länge sedan Babsan släppte, typ dagen efter de släpptes ut med de andra, så snart lär de båda fölen kunna ha glädje av varandra. Till helgen ska de ju ut i sommarhagen med de andra. Eller ja, Babsan skall gå i Bonzos hage. Bonzo kan gott få springa av sig lite vintermage medan han passar på sin son. :-)

Bellis hade förra veckan återigen lite ont i sin ena framhov, men det verkar ha gått över snabbt igen. Hon går ju på "gräs" redan, så jag hoppas hon skall klara av betet också. Annars vet jag inte vad jag tar mig till. Hon är redan nu oerhört grinig, med tanke på att Xenia och Kola i hagen intill serveras hink efter hink med kraftfoder, och hon kan inte på något vis få dem att bjuda henne. Jag känner mig skittaskig när hon står och skrapar och hummar när jag kommer med hinkarna till de andra två, men jag vågar inte ge henne något alls i dagsläget.

Ett par veckor kvar, om man skall tro UL och sista betäckningsdatumen, innan nästa föl är på g. Jag hoppas på att de håller tiden skapligt, för jag kommer vara helt slutkörd annars av allt vakande. Plus att det gärna får komma mer gräs och bli lite stadigare värme innan det kommer fler föl.

I morgon ska jag hämta mina saltstenar, sen är vi rustade för betessläpp. Och i helgen kommer Bonzos första sommarromans. Det känns som att det snart ÄR sommar!

Kex fölunge

Kex och hennes dotter släpptes ut på förmiddagen igår, efter att ha tillbringat några timmar i boxen så de fick bekanta sig i lugn och ro. Och så att Kex kunde få vila ifred, utan att ha Baronessa bla klättrandes över sig. Baronessa har blivit "bebissjuk" sedan hennes lillebror föddes. Här kom plötsligt en till att leka med, vilken lycka! Och så har den nya bebisen en mamma, med en personlighet som en skallerorm med PMS. Trist för "Sessan". Kex som alltid gått undan för allt och alla i hagen tidigare, har återupplivat modersinstinkterna i kubik och tog stora tuggor vinterpäls från de båda ettårsstona som (mfl) delar hagen. Och jag tror inte det berodde på att hon vänligen skulle hjälpa dem att bli av med lite vinterragg. :-)

Jag försökte ta ett par bilder av Kex dotter, men det var stört omöjligt. Hon for som en virvelvind, eller studsade på stället. Men jag lägger in ett par av dessa misslyckade försök nedan. Dels för mammas & Lasses skull, och dels för "farmor" Maries skull. Så får ni ett litet hum om hur "barnet" ser ut.

Jag måste verkligen, verkligen, ta mig i kragen och åka och hälsa på mitt skadade ungsto också. Det har blivit världens "låsning". Jag får tvärångest, för jag vet inte hur jag skall förhålla mig. Men jag måste. I morgon hoppas jag få till ett besök.

Jag tror detta är första gången någonsin, som jag har så attans svårt att bestämma mig för namn på ett föl. Jani har gett upp Begrip och i "maskopi" med AC försöker han nu få fölet döpt till Barock. Jag tror det får bli så. Det lät nästan bättre när AC föreslog det. Troligen för att jag bävar för alla underliga förslag Jani kommit med hittills. B var verkligen inte hans bokstav. :-D

"There are many things that we would throw away,
if we were not afraid that others might pick them up.  "
- Oscar Wilde

Snart är det dags för treårstestet också. Jag kommer inte att ha hunnit med ngt alls med mina egna hästar, men det får bli skit isf. För jag har verkligen inte varit i skick och den hjälp jag hoppades, och trodde på (kan nämligen inte fixa det helt själv), uteblev. Så det blir som det blir. Anmälda är de ju hur som haver. 

Det är något strul med min mail! Mail jag skickat kommer inte fram och mail som skickas hit försvinner den med. Det har varit strul under en dryg vecka nu... Så har någon mailat mig och inte fått svar (om svar nu krävdes) - snälla maila igen! Jag vet inte om detta beror på Telia eller på att jag flyttat merparten av mina domäner till ett annat webbhotell? Problemen uppstod ungefär i samma veva.

Klicka här för att se bilderna på Kex föl >>

Föl nummer 2

Denna gång var det min systerdotters korsningssto som fölade. I natt klockan 3 fick hon ett stoföl, som alltså kommer att reggas som Welsh Partbred. Vilken färg hon har är jag inte 100 på ännu, för hon var inte riktigt torr ännu då jag åkte hem för någon timme sedan men i stallbelysningen såg hon nästan brun ut. Men ja, hon kan lika gärna varit fux. En stjärn och en sned bläs på nosryggen hade hon iaf, plus en vit kota på ena bak och en halvstrumpa på det andra. Äta hade hon inte tid med på ett bra tag, hon försökte göra mamma Kex snurrig genom att galoppera runt henne i boxen. Varv efter varv. En pigg brud mao.

Babsans son är fortfarande namnlös. Jag kommer inte på något jag gillar! Mkt irriterande. Jani och barnen röstar fortfarande (högljutt) på att han skall heta Begrip, men jag tvärvägrar. :-) Så kom gärna med förslag... :-/ Han är liksom den nyfödda damen urpigg. Babsan är en supercool mamma och står lugnt och äter medan sonen och den ett år äldre dottern far omkring som yrväder och leker en bra bit bort. Jag tror hon är ganska nöjd med att ha Baronessa där, som barnvakt. Det är rätt kul att titta på syskonens lekar, den lilla grabben är ju så pluttig jämfört med Baronessa, men det hämmar honom inte det minsta. Han klättrar och sparkar som bara den. Så liten och redan kungen i hagen. :-)

De ston som står på tur nu, är Lava och Epona. De är båda beräknade att föla 10 maj enligt ultraljudet. Eponas beräknade datum enligt sista betäckningen är dock den 15:e. Hittills har ultraljudsdatumen faktiskt stämt väldigt väl in... Däremot börjar jag bli skeptisk till om Epona är dräktig fortfarande. Hon är så liten om magen, iaf jämfört med Hedwig som är beräknad att föla bara en knapp vecka senare. Men å andra sidan var Kex också väldigt svår att se på om hon verkligen var dräktig, så vi får väl se.

Jag har beställt stora saltstenar och skall hämta dem nästa vecka. Jag gillar de stora 25-kilosstenarna bäst, för de räcker så himla länge och det dröjer innan hästarna orkar förflytta dem. De ligger liksom där man lagt dem, länge. Mineralbaljorna går åt snabbare än snabbt i vissa hagar, så nu är det bara att ställa ut på "löpande band". Sen önskar jag mig just nu en rejäl skvätt regn, så det får sprutt på gräset. Nu är det inte länge kvar tills vi kan öppna grinden till sommarhagen. Stona strosar oskyldigt "förbi" hörnan där grinden är då och då, och tittar längtande på det gröna spretiga som kommer upp där. Snart, snart...

För ngn vecka sedan var jag och Jani med barnen vid Vallentunasjön med de tre yngsta barnen och matade fåglarna. Det var kanonfint väder så vi passade på att gå en sväng på kyrkogården för att visa barnen hur det såg ut. Emmy och Leon tittade gärna, men Tilde hade i vanlig ordning egna idéer. Eftersom vi strax innan låtit henne plocka blommor på en äng nedanför kyrkan, så gick hon loss på gravarna... Det var till slut bara att tjuvhålla henne och leda henne raka vägen till bilen. Klart hon ville plocka de blommorna, de var ju jättefina! :-)

Vallentuna kyrka	Leon kämpar sig upp...
... och sitter på runstenen...	...medan tjejerna plockar blommor
Tilde i plockartagen	Tilde matar änderna
Fina färger	Hungrig
Objuden gäst

I god tid och alldeles försent

Ibland lyckas man fixa saker i väldans god tid. Till och med jag. Och ibland glömmer man saker som borde vara så sabla självklara, och andra saker blir gjorda alldeles åt fanders försent. Det jag iaf varit ute i god tid med, är anmälningarna till sommarpremieringarna. Och så har jag postat anmälan till generalmönstringen. Och jag slog på stort, och betalade direkt så även det blir gjort i god tid. I normala fall, normala för mig, så sker ju annars det mesta i elfte timmen. Eller skall jag vara ärlig så är det snarare fem i tolv. Nåja, låt mig nu få gotta mig i att vara i tid för en gångs skull...

I helgen är det begravning av en släkting på Janis sida av släkten, vilket innebär att det bara blir vi "tjejer" hemma. Grabbarna åker i morgon och kommer hem på söndag. Det kommer kännas underligt, men förmodligen blir det väldigt lugnt och skönt med bara hälften av den normala dosen tjat och gnat. :-) Nädå, så illa är det inte. Jag kommer troligen ha fullt upp ändå, iom att det är städdag och allt. Jag hoppas innerligt att vädret visar sig från sin bättre sida i helgen, idag var det ju svinkallt ute.

Idag visade jag Tilde fölet. Hon tyckte att han var söt och ville gärna rida på honom, men accepterade glatt att hon inte fick det. Istället klättrade hon på boxväggen och försökte "osynligt" kliva ner på andra sidan via krubban. Kanske planerade hon att på egen hand ta sig den där ridturen? :-) Fölis är så söt! Tack för alla grattis förresten! Man kan ju stå hur länge som helst och fånflinande beundra hur fölet "galopperar" runt mamma och snubblar omkull i halmen. Och alla utbrister: "Naah", som om man aldrig sett ett föl förr. Första fölet är ju lite speciellt, när man väntat och släpat en hel vinter för att komma till just den här perioden. Nu dröjer det ju ett antal veckor till innan nästa sto är beräknat, så fölvakandet dröjer ju förhoppningsvis ett tag till. Fast jag är lite, lite brydd över ett sto. Hon är förstföderska och börjar göra sig redo lite snabbare än jag är van vid, så det blir lite extra koll. Resultatet av hennes UL kan ju ha varit fel, vem vet... Och Bellis kör samma sak som förra året vid den här tiden. Hon har nästan fullt juver, men är enligt två UL inte dräktig. Förra året samma sak, fyllde juvret. Iofs inte riktigt lika mkt, men nästan. Och sen brunstade hon bara en gång (som jag såg) och efter det kollades hon alltså två ggr med UL. Hon är ju en gammal dam, så hon kanske aldrig mer tar sig, vem vet. Men om hon iaf kunde låta bli att se dräktig ut på alla vis, när hon bara stressar upp mig. Dessutom vet jag ju att det händer då och då att man missar foster vid kontroller, men jag tänker inte tro ngt alls. Hon släpps till hingst så snart det går, och då lär hon väl snabbt komma i brunst. Om den sen ger ngt är väl tveksamt, men försöka duger.

Namn till fölet är ett bekymmer. Jani har kommit på ett namn, som inte ens är ett namn, och använder alla knep för att få mig att gå med på detta namnförslag. Barnen är totalt hjärntvättade och hjälper honom i sin namnkampanj. Till och med mina vänner och min mamma verkar gå på hans linje. Schysst! Namnet skulle passa bättre på ett stort kallblod, då vore det kanske helt okej. Men inte på min söta lilla bäbis! Begrip... Någon som har en åsikt? Begrip!? Suck... Det var bättre då han döpte Jinx, det namnet gillade jag skarpt. Men Begrip! :-)

Årets förstfödda

Som synes på startsidan så har vi fått ett föl. Babsan fick idag på eftermiddagen (ca 15:00) en son. Han är svartskäck, namnlös och alldeles underbar! :-)
Babsan skötte fölningen galant och bebisen äter massor.

Jag lånade ut en ponny som sällskap i måndags, till en D-ponny ett par km bort. I morse skadade hon sig där, i sin box, och rev upp ett par dm på bogen. Detta tillbringade idag två veterinärer ett par timmar med att sy ihop. :-( Så det verkar bli väldigt dyrt för mig att låna ut häst. Lätt att vara efterklok. Hade jag sagt nej, så hade hon inte skadats och jag inte fått en kostnad på ett antal tusenlappar... Känns väldigt trist. Särskilt om skadan nu kommer påverka henne framöver, det vet vi ju inte förrän hon läkt ihop och de skadade musklerna läkt. Jag klandrar absolut inte de som lånat henne för någonting, jag är bara förbannat besviken på mig själv. Och lite lätt orolig, för vi har ingenting undanstoppat för att kunna glida förbi det här obemärkt. Vi kommer få stryka ngt annat viktigt för att kunna betala den här räkningen. Bajs!
Nåja, bara hon blir bra!

Bonzo + Indra = Lordi

När jag skrev igår glömde jag alldeles bort att skriva om en rolig sak som hänt nyligen ju!
På startsidan ligger bilder på hingsten Usvaniityn Lordi som den 3 april blev godkänd för avel i Finland. Han fick 1 pr och det är väl att jämställa med guld, enligt Svenska mått mätt. Det är ju hur roligt som helst att Bonzo nu har en son till i avel! Och ännu roligare, för min personliga del, är att jag fött upp mamman också: Ekskogens Indra. Indra såldes dräktig till Finland 2005 och 2006 fick hon alltså Lordi hos nya ägaren Marika. Det känns såklart himla kul när de som köper hästarna man säljer matchar fram och visar dem i bra skick. Stort grattis till Marika! "Pappa Pooh" skall få en saftig morot att fira med (istället för cigarr)! :-)