2006-04-30 (23:50)
Valborg. Vi har varit med alla barnen på tippen och tittat på brasan (den påminde väldigt om fjolårets) sedan var det dags för årets fyrverkerier, de var väl iofs nästan likadana som förra årets de med, men de är väldigt fina.
Förra året, var vi på plats klockan 19. Vi lärde oss då att vi var ute i alldeles för god tid. Vi hade i år dock glömt bort HUR mycket för tidigt vi kom. Det vet vi nu. Förra året kom vi två timmar för tidigt. I år bara en. Suck. Nästa år kanske vi kan vara där som alla andra, strax innan de tänder brasan. Kvart i 9 skulle vara skaplig tid. Det var lika kallt att vänta i år iaf. :-)
Jag trodde att tilde kanske skulle tycka det blev jobbigt med alla raketer och höga ljud från dessa. Men icke! Hon var fullkomligt fascinerad och alldeles trollbunden.
Lite bilder från kvällen:

Vi roar oss i skogen...	... med pinnar som spjut...	... som Joey "spetsar" sig på...
Försten till trädet!	Tilde	Brasan tänds - äntligen!
Brasan	Tilde o Jani kollar på fyrverkeri	Raket

2006-04-29 (15:45)
En ny sommarkompis har kommit till oss. Hon heter Gipsy och skall stanna över sommaren. Hon är ett år gammal och det innebär att ettårsstona är fem till antalet. Mina två, Pandora och Tekla, plus Lotties två Roma och Roxie och så nu Gipsy.

Vädret startade inte från sin bästa sida, men det vände och nu är det riktigt skönt.

Jag har köpt lite nya böcker till Nathalie som vill lära sig skriva böcker. Dels så köpte jag Skrivakademins språkbok. Den var så pass intressant att jag tänker knycka den av Natta en kortare period och läsa den själv. Ända tills för två år sedan prenumererade jag på deras tidning, men sen tappade jag lusten att skriva. Det är väldigt mycket matnyttigt innehåll iaf. Tyvärr använder jag mig väl inte alltid av det man lärt sig. Som förkortningar och annat. Men, men... I min dagbok tänker jag inte vara petig, då gör jag lite som jag behagar. Det är skillnad om man skall skriva för andra. Inte ens på ex forum gör jag det till fullo. Men jag gillar att peta i andras... Arbetsskadad kanske? Lite lätt. Kanske diverse andra skador också om man frågar vissa andra. Men vad fan, det bjussar jag på.

Jag MISSADE fölningen i natt. Inte mitt sto, men en väninnas. Inte live, utan per telefon. Jag var med så långt att stoets mjölk sprutade vid minsta rörelse. Sen lade vi på telefonen och hon skulle ringa då det blev dags på "riktigt". Det gjorde hon, men jag hörde inte telefonen, för jag lyckades somna ifrån. Attans!
Hur kul kan det vara att vara med per tfn? Ja det är ju inte i närheten av samma sak som live, men jag "brukar" vara med. Det är spännande och man kan stötta och greja iaf.

Kattungarna är tre till antalet, två hanar och en hona.
Jag lånade Emmy av Nicke (hans vecka) ett par timmar, så att hon bland annat fick titta på (och klappa) kattungarna.

2006-04-26 (18:45)
Tildes armar är ett underligt fenomen. Småbarns armar generellt alltså, vilket jag har lyckats glömma sedan Emmy var liten. De når MINST sin dubbla längd. Längre än vad som borde vara fysiskt möjligt. Den här fasen i småbarnens liv är minst sagt krånglig och påfrestande. Inte minst för småbarnets syskon som nu har varit tvungna att lära sig värdet av att städa och hålla reda på sina saker. Och de har bittert fått erfara att det inte räcker med att städa EN gång. Man måste uppenbarligen göra det igen, efter varenda gång man släpat fram mer saker. Hopplös men underbar lillasyster. Skönt det iaf, att de fortfarande tycker att hon är underbar. Vänta bara tills hon lärt sig öppna deras skåp och lådor. :-D

Jag tycker det är så ruskigt skönt när det är som det varit idag... Superväder! :-)
Har inte varit ute vidare mycket tyvärr, mår väl iofs bättre än igår, men är ju patetiskt trött fortfarande.

Jag behöver en ny dator! Den här är helt körd och funkar mest på grund av sin goda vilja. Tur att den är på bra humör än så länge. Kanske det oxå beror på vädret? :-P

Hästarna mår enligt uppgift bra. Jag har inte sett dem idag, eftersom jag fått ännu mer ovärderlig hjälp idag.

2006-04-25 (21:45)
Jag är så trött. Hela, precis hela, tiden är allt som i slow motion. Känner mig allmänt snurrig och ofokuserad. Hela huvudet känns snorfyllt. Ingen feber iaf, tack och lov. För det är väl det som bäst bryter ner mig, då ligger jag däckad. Nu orkar jag iaf sitta upp och gå omkring lite. Men usch o tvi vad ynklig jag är.

Jag längtar tills det är betesdags. Jag älskar just den grejen - att öppna grindarna till sommarhagen. De vet vad som är på gång. De travar bakom mig då jag går fram till grinden och tittar förväntansfullt på mig. Om jag börjar öppna, tar bort ena grindhandtaget och öppnar en tråd - då är det sådant tryck på dem att de hotar att spränga de kvarvarande trådarna av upphetsning. Om jag går till den grinden idag, då lyfter de på huvudena och följer varje steg, sen fortsätter de med sitt. De vet när det är dags på riktigt. Häftigt. Och sen då de verkligen släpps - deras galoppsprång och högljudda fjärtar. Högdräktiga ston i full galopp med studsande magar, det är så härligt! :-)

En bild från förra året precis innan betessläpp, då de väntade vid grinden

Perlita (finns inte mer) och Bellis vid betessläppet.

2006-04-21 (00:55)
Dagens samtal med Emmy, som i vanlig ordning inte kan skilja på orden riktigt.
Emmy: - "Jag vill att vi ska grilla i morgon"
Jani: -"Det kanske vi kan göra, om det är fint väder"
Leon: -"Man kan inte grilla om det regnar"
Jani: -"Jo det kan man, men det är inte så roligt att stå i regnet och grilla"
Emmy: -"Ja ja, det är bra att vi har parabolen"
Jag: -"Parabolen?"
Emmy: -"Ja, så man kan grilla fast det regnar"
Jag: -"Men vad har parabolen med regn och grillning att göra?"
Jani: -"Jag fattar inte vad du menar?"
Emmy: *ljudlig suck*
Jag: -"Förklara vad du menar istället"
Emmy: -"Man FÄLLER UPP parabolen, så kan man sitta ute fast det regnar. Eller om det är soligt, så man inte får solen i ögonen"
Jag: -"Jag tror att du menar parasoll Emmy, det stora blåa som står på baksidan"
Emmy: -"Ja, det var ju det jag sa hela tiden"

Jo men visst, inte riktigt samma sak va! :-)
Vi förklarade vad en parabol är och hon bjöd på sig själv och skrattade gott åt våra skämt om hur vi sätter upp en parabol över bordet i sommar. Är det inte människoätande karnevaler så är det paraboler. :-)

2006-04-20 (01:05)
Och de faller som käglor...
En efter en sjuknar in, igen.
I förrgår blev Leon sjuk. Snuvig och lite varm. Blev och blev, det är snarare en fortsättning på det han hade för en vecka sedan då han varit hos sin mamma. Igår, då blev Tilde sjuk. Snuva och feber - tror hon har halsont också då hon inte vill äta ordentligt. Sen idag, då blev Natta sjuk, snuva, halsont och feber hon med. Joey klagade i kväll på ont i halsen innan han gick och lade sig. Bara jag och Emmy kvar alltså. Jag viiiill inte! Jag vägrar, jag tänker inte ställa upp på ngt bakterieanfall!
Nej, allvarligt talat behöver vi nog en rejäl penicillinkur hela familjen. För ngt verkar gå runt bland oss hela tiden. Man ska ju inte behöva vara sjuk så ofta? Det är hela tiden ngn av oss och vi har haft tur förr, med friska barn. Typiskt.

Nu sängen. Den har lockat och kallat på mig mest hela dagen. Och nu tänker jag ge efter. Dessutom har Mr sadist-Blund kastat en massa skit i mina ögon, så det svider att hålla dem öppna. Natti natti!

2006-04-19 (12:30)
Har bytt ut ytterligare tre grindstolpar med hjälp av Angelica och Fia. Ser bra mkt prydligare och mer stabilt ut.

SSS håller årsmöte i helgen, i Borlänge. Personligen kommer jag inte att åka, av många anledningar. En av de främsta är väl att jag inte tänker sätta mig i samma rum som folk som anklagar mig för att vara kriminell. En annan är att jag har 5 barn och en taskig bil som inte riktigt funkar som den skall. Men, även om jag haft en sprillans bil och varit helt barnledig - så hade jag inte åkt. Jag utsätter mig inte för den situationen där jag på förhand vet att jag kommer tycka det är satans jobbigt. Att vara där och sitta och låtsas vara trevlig med folk som vill en illa och hugger en i ryggen så fort man vänder sig bort. Nä tack, jag är inte av den självplågande typen. Sen kan vissa sitta och YLA i stugorna nu om att jag inte åker, jag som borde åka och stötta olika saker. Det kan man tycka att jag borde, men så blir det inte. Jag kommer givetvis att lämna min fullmakt, för att min röst ändå skall räknas - även om jag personligen inte framför den. Då har jag gjort vad jag kan, utifrån mina förutsättningar - som INGEN har rätt att sätta sig till doms över. För INGEN, mer än jag och mina närmaste vet hur allt ligger till. Och INGEN har rätt att styra över mitt liv eller min tid.

Det är viktigt för mig att poängtera att Östs motion inte på ngt vis handlar om ngt personligt för min del. Att det INTE är en motion skapad för att på ngt vis ge mig rätten att skapa kataloger åter. Inte alls. Jag har därför inte skrivit under denna motion, för att inte anklagas för att vara partisk/göra det i eget syfte.
Östs motion handlar inte om vem som gör vad, den handlar om en princip. Principen att man inte nonchalerar och kör över fotfolket hur som helst och mot deras vilja försvårar föreningens arbete. Att man inte skall få göra som man vill, mot andras vilja - då det förstör upplägg för en hel säsong. Det handlar heller inte om att de personer som ansvarar för vissa saker är inkompetenta och inte klarar av det, det handlar bara om att man ändrar förutsättningarna i efterhand. Efter att man redan planerat och lagt upp årets aktiviteter. Bara det, inte ngt annat - så lägg ner andra spekulationer.

Annars rullar allt på. Vi måste möblera om i hagarna en del, alla kan inte längre gå som de går nu. Tilde är sjuk igen, hon har väl fått det Jani haft hela förra veckan. Suck, tar det aldrig slut. Hon har feber men är på sitt vanliga goda trollhumör ändå, vilket ju är skönt. Hon når väldigt långt den ungen, trots sina korta armar. Det gäller att ha ögonen öppna och järnkoll på vad hon tar sig för.  Klåfingeråldern har inletts...

2006-04-16 (21:30)
Vilket väder! Det ÄR vår och för att bekräfta detta påstående så slog jag ned ny grindstolpe idag. Det gick nästan bra. Men, den gamla avbrutna är ett minne blott. Den har under vintern fått stöttas upp på olika sätt för att inte hela staketet skulle rämna. Det har funkat, men detta känns bättre och för att inte tala om att det ser mkt trevligare ut. En till grindstolpe måste bytas ut, sen skall de andra slås ned ordentligt. Till detta behövs ngn med mer krafter än jag.

Idag åkte de som skulle flytta. Lite mindre tryck i hagarna och färre mular att pussa på. Tragiskt, jobbigt men nödvändigt. Och lite skönt.

Nu ska jag sätta mig framför TV:n och bara padda mig resten av kvällen.

BITCH-rapport, jag har klarat den jäkla banan. Nr 75 vill säga. Så har även min son, som nu ligger lååångt före på bana 90. Bleh för ungar som springer om en och retas. :-)

2006-04-15 (15:30)
Glad Påsk!

Inget nytt händer av intresse. Joey har fyllt 11 år och kalaset var i hans ögon lyckat. Han somnade mycket nöjd på kvällen.

Idag skall familjen bara njuta av god mat, det underbara vädret och trevligt sällskap. Så skönt att kunna sitta ute, i solen med en kopp kaffe och en cigg. Livet känns skapligt problemfritt just i de stunderna.

2006-04-09 (11:00)
Resultat från hingstpremieringen på Grevagården finns nu på forumet. Det är ju för väl att det finns de som rapporterar från läktarna! :-)
Alla är inte visade ännu, men det fylls på vartefter resultaten kommer till vår kännedom.

2006-04-08 (09:00)
Ändrade planer gör att helgen inte blir som vi tänkt. Vi kommer att fira Joey på hans födelsedag på tisdag istället. Vi får en skön helg med bara familjen istället. Åter till verkligheten på måndag då vi förbereder för kalas m.m. Nu en skön låång helg utan vardagsproblem.

2006-04-08 (00:15)
Är det inte det ena, så är det det femte. Alltid ngt som skall irritera. Tror det är min lott i livet, att åka ngn slags känslomässig berg och dalbana för jämnan. Men å andra sidan blir livet aningen spännande så.

Joey har fått höra en taskig kommentar av sin lärare, inför sin klass. Nu fick jag ju förvisso klart för mig att det inte var inför HELA klassen, utan "bara" inför pojkarna.
Joey har varit sjuk en hel del under vintern, precis som vi andra i familjen. När han varit snorig och febrig har han givetvis inte behövt (fått) gå till skolan. Sen hade han en veckas ledigt då han åkte med Nicke till fjällen.
Läraren i detta fall påpekade under en lektion, då Joey flamsat med ngn kompis och inte lyssnat, att "du som inte är här så mkt, antingen åker du skidor eller så är du 'tydligen' sjuk borde lyssna extra noga". Kanske inte så allvarligt kan tyckas. Men Joey tog det jättehårt. Han sa inget om det hemma på en gång. Det kom fram då han hade så himla ont i ryggen häromdagen. Han hade så ont att han inte visste var han skulle ta vägen, men han skulle inte under några omständigheter vara hemma. Inte en chans. Killen stod i hallen och grät medan han försökte få på sig skorna. Då fick vi veta vad fröken hade sagt. Och han sa att han inte ville utsätta sig igen för att bli "retad av fröken inför kompisarna". Hur kan en lärare vara så himla klumpig?
Då jag idag först fick ett samtal av hans fröken, jag mailade samma dag då jag fick veta det, så var hon totalt oförstående. Först kom en lång utläggning om hur lite hon faktiskt träffade Joey (de har två klassföreståndare) varje vecka. Sen förklarade hon att de jobbade faktiskt inte enligt den modellen att de kritiserade barnen. Sen hette det att jag kanske missuppfattat Joey. Till slut fick jag henne att lyssna på mig iaf. Det jag ville ha sagt var att jag inte kommer acceptera att det händer igen. Att om hon har frågor eller synpunkter på frånvaro eller vad han är för sjuk, så skall hon vända sig till mig eller Jani. Inte till Joey. Och har hon känsliga frågor att ta med honom, så skall detta inte ske inför klassen - oavsett hur många eller få de är i klassrummet. För det sa hon också, att jag hade skrivit att det var inför klassen hon sagt det och det var inte alls sant - för det var ju BARA pojkarna där. Ja, bara 15 barn... Himla mkt bättre det kändes då rå! Nä, de skall inte kränka barnen och kan de inte efter så pass många år ihop med dem ha lärt sig att Joey är jättekänslig för kritik, befogad eller ej, då hans största mål i livet verkar vara att vara alla till lags. Han slår knut på sig själv för att göra rätt, och då han får skit för att han är sjuk - ngt han inte kan rå för, då blir det jättejobbigt för honom.
Som sagt, orden i sig kanske inte var så allvarliga, men för en person som Joey blev det fel. Och jag mäter det inte i ordens betydelse eller tonfall, utan på att det skett och på det sättet skapat en massa ångest för min son. En ångest som är så stark att han hellre går till skolan med smärtor så pass starka att han gråter av dem - än stannar hemma, med risken att hon säger ngt igen. Sjuk situation, men förhoppningsvis händer det inte igen.

På söndag är det kalas för Joey. Släktkalas. Han är himla spänd redan nu... :-)

2006-04-06 (10:30)
Det är bara att konstatera. Livet är skit emellanåt. Man får hålla andan och hoppas att man tar sig till ytan oskadd helt enkelt. Fast det är ledsamt och drygt. Och det är satans jobbigt att försöka få idioter att begripa hur verkligheten ter sig för de inblandade. Vill man inte begripa, då går det heller inte att få en idiot att tänka om. Jag har haft med den största jubelidiot att göra någonsin. Hon jobbar på ett ställe där hon har ansvar för saker som kan påverka folk riktigt mkt, och det har hon gjort. Genom att agera på ett helt sjukt sätt har hon sabbat saker för mina barn tex. Undrar hur många andras liv hon sabbar? Kanske har hon provision på antalet barn som knäcks? Undrar om hon sover gott om nätterna. Hoppas inte det, hoppas hon vrider sig i vidriga mardrömmar. Ja, jag är taskig. Men kan man fatta olika beslut, utan hänsyn till andra människors behov och liv, då bör man göra det på ett rätt och riktigt sätt. Men det är klart, man kan ju gömma sig bakom paragrafer. Satans kärring!

Hästarna mår bra, de fäller och ser allmänt trista ut. Antalet minskar stadigt och det känns vemodigt, men ganska okej. Nu är det egentligen bara en kvar att omplacera, det är Bianca. Sen får vi avvakta fölningar och sommaren för att se hur livet och läget är till hösten.

Men det är säkert, att hästarna är den bästa tröst man kan ha då livet är skit i övrigt. Den bästa flykten från verkligheten man kan ha. Jani och hästarna, vad gjorde jag utan dem då det är tungt? Jani kan jag prata om precis allt med, och hästarna ger mig ngt helt annat då jag inte längre önskar prata - utan bara komma undan och vara ifred. På så vis, så har jag det väldigt bra. Faktiskt.

Hingstpremiering i helgen. Både i Sverige och i Finland. Utställning är det också i Finland. Hade gärna velat vara där. Men jag åker inte en meter utanför kommungränsen. Joey fyller år på tisdag också. 11 år, stor kille!